Timmarna

Storesjön Bodafors 4 januari 2018
Storesjön Bodafors
4 januari 2018
Storesjön i Bodafors  4 januari 2018
Storesjön i Bodafors
4 januari 2018

Nya program kan höja pulsen.

Jag har haft Photoshop sedan länge, en gammal och fullt laglig version. Idag har jag installerat en ny – Lightroom 6 och där är inte mycket jag hittar just nu. Bland annat fixade jag lite med bilden ovan och efter det kunde jag inte hitta ”spara”. Suck.

Dubbelsuck.

Men jag har ju tid. Idag har jag inte gjort många knop. Janne kommer om någon timme och innan dess hade jag tänkt fixa lite mat – passa tider gillar jag inte. Några varv på sockarna ska jag nog hinna och i morgon fortsätter jag med Lightroom.

Kärlek!

PS Jag lyckades till slut hitta en funktion för att spara – vad faen är det för fel med gamla ”spara”. Exportera och exportera….

Hädanefter

Skåne 2 juni 2013

Det blir inte fler promenader.

Inte min favoritrunda i alla fall, för nu har myggen kommit. Igår fick jag ett bett och jag insåg att snart skulle det vara slut för i sommar. Idag var det fyra. Myggbett är inte generellt farligt, men för mig är det obehagligt och det närmaste panikscenariot som jag kan komma. Mina myggbett blir bulor stora som en halv tennisboll.

Istället blir det cykelturer.

Jag har en tur som jag tror är ganska lagom och kan motsvara min långpromenad. Det positiva är att jag får nya vyer och att fotografera. Jag är så glad att jag kommit igång med mina promenader igen eftersom jag mår mycket bättre med dem än utan. Både fysiskt och psykiskt blir det bättre, jag känner det i hela kroppen och i själen.

Jag har gjort en sak idag.

I respons fick jag ”du är galet snäll”. Det var min dotter som reagerade så – ja, ni kan ju tänka er vilken förvandling hon har genomgått de senaste åren. En bekant kallade mig egoist, hon sa det naturligtvis inte rakt ut till mig. Det kändes rätt visset. För stunden kan jag i alla fall glädja mig åt att jag inte är egoistisk. Bekantskapen tog ett abrupt slut (inte för att hon kallade mig egoistisk, det var på grund av något helt annat) och jag är glad att jag slipper den människan. Hade jag mött henne i dag hade jag nog sagt ”som man känner sig själv känner man andra”.

Böcker och film samt foto är min passion.

Jag gillar historiska romaner. De allra flesta ger en känsla och information om hur det var förr i tiden, sedan är väl hälften lite för mycket av manlighet och väna kvinnor. Igår läste jag ”Betvingande” av Simona Arnstedt. Jag säger bara ”50 nyanser av honom” kan slänga sig i väggen! Haha! Ok, jag har inte läst den där ”50 nyanser av honom”, men jag har hört talas om den. ”Betvingande” är en historisk roman, full av sex som får mig att rodna (ok, jag skulle gärna uppleva det) där huvudpersonerna är en man som är stor, stark, mörk och farlig medan kvinnan är liten, ljus, ljuv och oskuldsfull. På min promenad kunde jag inte låta bli att fnittra när jag tänkte på vad jag läst. Dessutom slutar den lyckligt.

Nu har jag börjat på ”Populisten” av Thomas Bodström, den verkar vara bra – lättläst om inget annat.

Från böcker till pelargoner. De vissnar. En efter en dör de blommor som jag drivit upp från frö. Bladen kryllar sig och blir gula. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Strax ska jag gå ut på balkongen och se vad som ska kastas. Jag tror att den balkongen är förtrollad på något sätt och då i negativ bemärkelse. Jag har lagt ner tusentals kronor på att få den prunkande och vacker, det slutar alltid med att jag får kasta. Trist.

Nu ska jag njuta av mitt kaffe och läsa vidare.

Det blir köttbullar till middag, kryddade med bland annat vitlök och parmesan.

Kärlek till alla!

PS Vad heter den vita blomman på bilden? Någon som vet?

Mycket

En tall

Det har blivit några dagars uppehåll på bloggen.

Ibland tappar jag bara lusten att skriva. Den här gången har det varit mycket på jobbet, en kollega har slutat, jag har bowlat och ätit gott en kväll, idag har jag varit hos B på lunch, jag har promenerat den långa rundan nästan varje dag och jag läser en bra bok.

Det är en historisk roman.

Nästan tantsnusk igen. Ojoj. Jag höjer förstås på ögonbrynen då och då, skrattar till med jämna mellanrum men drivs att läsa vidare. Innan jag skulle trampa till B gick jag en promenad och då mötte jag både kvinnan som driver ”Hannas mamma”-blogg och Jörgen, därför fick jag lie ont om tid (jag måste ju bara prata med de där intressanta människorna) och när jag frestades att sätta mig och läsa fem minuter tänkte jag ”gör det inte för då kommer du försent”.

Nåja.

Boken är inte utläst, jag har bara tagit ett bad, nu ska jag fortsätta att läsa. Bra böcker, bra filmer och bra bilder får mig att må bra.

Tjingeling!

Svängom

Gulsippa eller vårlök

Jag gjorde en svängom i tankarna.

Det jag behövde i dag var frisk luft och rörelse, därför tog jag kameran med mig och gick på min 8-km-promenad. I knäkorta mjukisbyxor och en sommartunika. Ingen fleece, ingen anorak, inte lager på lager. Det är bra med de där rundorna för jag går ensam och medan jag stegar fram dagdrömmer jag om huset i Småland. Åhh….jag vill att det blir mitt.

Något jag har märkt av.

Ja, det är en mycket konstig sak. Det märks tydligt vem som gläds med mig. Och tvärtom. På något sätt är det min attityd som tycks få en del människor att tro att jag är svag, inte det minsta kraftfull och att jag liksom ska vara på min plats. Ungefär som jag själv kanske har dömt mig i många år.

Bara det här med att köpa ett hus.

Det hade jag kunnat gjort för tio år sedan, men då var det liksom alla andra som kunde köpa hus – men inte jag. Det fanns inte som en möjlighet i mina tankar. Mina föräldrar var mycket stolta när min bror köpte sitt hus tillsammans med sin sambo. Ett litet barn i familjen och de var nog inte fyllda 25 och där fanns ingen tvivel på att de skulle ro det i land. Nu har jag lagt bud på ett hus som kostar 1/10 av deras gjorde då för tjugo år sedan och vad händer? Min mamma gråter och jämrar sig.

Även om jag är medveten.

Om saker som mönster och ”skomakare bliv vid din läst” så är det ändå lätt att tryckas tillbaka. Någon skrev till mig ”varför ska jag inte glädjas med dig” när jag berättade om huset som jag hoppas ska bli mitt, det var en kvinna som genuint glad hejade på mig. Ja, varför inte? Fast tro mig, det finns många som uppenbart är förvånade över att jag gör slag i saken och genomför mina drömmar.

Fast i dag är det fint väder och jag är ledig.

Jag sitter nyduschad och njuter av mitt nybryggda kaffe. Kroppen mår just så bra som den alltid gör när jag har motionerat på ett eller annat sätt. Jag har en kopp kaffe kvar och sedan ska jag börja sätta in lådorna i min klädkammare. Doften, den där stanken, är nästan borta. Men inte helt och därför får mina kläder hänga kvar på vädringsstället. Däremot ska jag ta in det från balkongen och prova lite. Kolla igenom och småle lite som jag alltid gör när jag rör vid gamla favoriter som snart ska användas igen.

Jag tror det blir en bild om någon timme.

Det är en fröjd att inte ha mycket kläder, istället ha mindre men att jag använder alla. Jag har en grön kort kavaj, den har jag haft i flera år men bara använt några gånger. Jag får inte ihop det med något annat som jag har. Kjolarna måste sys in (jag köper alltför ofta för stort) och – ja, jag mår riktigt bra.

Jag skickar ut kärlek till alla! Ta emot.

Måndag

Sjösättning av båt i Ivösjön  22 april 2013

Lugn och ro i själen.

Långpromenad efter frukost, surdeg på jäsning och sedan blir det en promenad till stationen där min cykel står parkerad (måtte den stå kvar, jag har alldeles glömt att jag cyklade till stationen i torsdags). I morse pysslade jag om mina pelargoner, de växer och frodas.

Jag funderar mycket på Wallebo.

Det kom en insikt till mig i går, det handlar om mitt sätt att tänka. Jag har bläddrat och läst i den lunta jag fick av besiktningsmannen i september, jag har kontrollerat bilder och jag har funderat över de värden vi mätte med fuktmätaren. Fast under mina långpromenader tillåter jag mig att dagdrömma och då uppstår inga problem i en eventuell renovering.

Nu ska jag titta till mitt bröd.

Jag hade i solrosfrö, pumpafrö och några små svarta som jag inte minns namnet på. Den här gången har jag i tre deciliter grahamsmjöl och en deciliter lantvetemjöl och resten vanligt mjöl. Det är lika spännande var gång. För några månader sedan fick jag till det perfekta brödet, jag har försökt få till samma igen men har ännu inte lyckats. Nåja, det blir gott ändå.

Nu ska jag vidare i dagen.

Kärlek!

Stilla

Ivösjön 16 april 2013

Jag är ingen morgonmänniska.

Men jag önskar jag vore det. Istället är det när mörkret lägger sig utanför mitt fönster som jag mår som bäst. Det är på kvällarna som det ena efter det andra avlöser varandra – jag städar kylen, jag sätter en surdeg, jag läser, jag ser en film etcetera. Ibland kommer perioder när jag försöker att t.ex. gå en tidig morgonpromenad, jag behöver det så väl eftersom jag sitter på rumpan hela dagarna på jobbet.

Oftast ställer jag klockan.

Tidigt. Men jag ställer om den när den ringer och känner ”jag ooooorkar inte”. Fast idag orkade jag. Det var tyst när jag gav mig ut på en långpromenad. Någonstans utanför Gualöv mötte jag en man som cyklade förbi och sa ”godmorgon” till mig. Nästan hemma igen mötte jag en kollegas mamma, hon med de fantastiska ögonen, och jag får nog säga att om världen hade bestått av människor som hon hade all smärta försvunnit. I alla fall all möjlig smärta. Jag antar att sorgen efter ett barn aldrig försvinner, men i övrigt.

Nåja. Nu ska jag dricka te.

Sedan väntar mitt arbete. Kärlek till alla!

Sol

Bromölla 14 april 2013

Jag har sovit gott i fyra nätter.

Extremt ovanligt. Jag fick ju reda på av en Feng Shui-expert att öster var det värsta hållet jag kunde ha sängen på. Naturligtvis hade jag sänggaveln just åt det väderstrecket. För en månad sedan flyttade jag på den för att prova, experten sa att det kunde ta upp till tre månader innan jag märkte något resultat. Kanske har hon rätt? Det återstår att se, men att sova gott är en skön känsla och framför allt vaknar jag lite tidigare.

Därför gav jag mig ut på en långrunda vid tiotiden.

Det var verkligen lättande för både kropp och själ. I går när jag var i Hässleholm frös jag mest hela tiden, det var lite fuktigt och det blåste. Idag känns som om första vårdagen har kommit. Det är vår i luften!

Nu ska jag njuta av mitt kaffe.

Sitta i soffan en stund och läsa med kaffekoppen bredvid mig. Senare blir en tur till Ica. Netto i alla ära men de har inga svenska äpplen och jag tycker att det är en stor skillnad i smaken på just äpple från Sverige i jämförelse med Frankrike eller Argentina.

Kärlek till alla!

Full fart

Mönster

Efter frukost var jag hos frissan.

Sedan vidare till Ica för att handla mat (jag ska ge mig på tortelini i dag igen) och när jag kom hem bytte jag om och gick en långpromenad i kyliga vindar.

Jag har duschat och njuter av mitt kaffe.

Fast jag fryser fortfarande. Skånska vintrar består mest av slask och kyla omvartannat. Jag har några sidor kvar på deckaren och jag ska strax sätta mig i soffan och läsa ut innan jag beger mig till banken. Jag tänkte nämligen börja pensionsspara lite till Sara,hon har nämligen haft en urusel inkomst under alla år till skillnad mot Oskar och jag vill inte att hon hamnar som fattig pensionär när Oskar kommer att ha det bra.

Ok, det är Saras bekymmer.

Men jag har bestämt mig för att prova så här ett tag och se om det fungerar för mig. Jag önskar att någon tänkt detsamma om mig. Jag har ingen man att luta mig mot, jag har jobbat som städerska och liknande under många år, jag jobbade 50 % när Sara var liten och jag pluggade i fem år – ja, det bådar inte gott eftersom jag dessutom är född 56 och är en av de tre årskullar som kommer i mest kläm mellan det gamla och det nya pensionssystemet.

Nåja. Jag gör vad jag kan för att förbereda mig i alla fall.

Kärlek!

Söndag

Dimma över Skräbeån

Det var dimma idag.

Jag tror det regnade i morse men jag låg i soffan och läste en historisk roman om Ingegärd som var kungadotter i Sverige men fick resa till Kiev där hon blev drottning. Vid lunch tog jag mina sopor och gick till återvinningsstationen, nu är det fint under vasken igen.

Sedan gick jag en långpromenad.

Utan hund. Jag vågade inte ringa på hos grannen. Jag har ju träffat deras tik flera gånger och de har mest sett ut som om de var rädda att hon var till besvär, men jag har hälsat på hunden varje gång och det är en sådan där liten fjäskis som antagligen älskar alla hon möter.

För en vecka sedan drömde jag.

Om fyra ormar av modell snokar som ringlade in med full fart i mina föräldrars vardagsrum, de höll huvudet högt som en kobra man ser i teckande serier. Jag var inte livrädd, men jag tyckte det var obehagligt. Jag hade en käpp och försökte mota bort dem men det gick inte. De struntade i mig och dessutom var det full fart på dem.

För någon natt sedan.

Drömde jag om fyra spättor som simmade runt i en fyrkantig balja. Vad betyder dessa drömmar? Jag kan drömma oviktiga drömmar, jag kan drömma om sådant somm hänt under dagen fast i en kryptisk form – men en del drömmar känns som ett budskap och de här djurdrömmarna var just sådana.

Tolka gärna, det är fritt fram.

Nu ska jag prova på tentan för fotokursen, jag ska göra köttbullar och en potatisgratäng. Ovanpå det har jag en kopp kaffe kvar, massor av gott från julen (saffransskorpor och sådant), tvättstugan, bra böcker och så mina drömmar.

Kärlek!

Universum

Om man vill kan man få tecken lite överallt.

Jag står på en lerig fotbollsplan, nästan hela laget har försvunnit – men jag sår nytt gräs och jag har några spelare kvar och precis utanför står det några och vinkar. Steken? Alltså, jag plockade ut den och fixade stekyta och sedan in i ugnen igen, därefter tog jag en långpromenad och snart är köttet klart.

När jag lämnat sopor på återvinningsstationen.

Ja, då gick jag en annan väg för att ta min vanliga långpromenad. Fast jag kom inte riktigt där jag tänkt mig utan något som var mycket bättre. De senaste fem åren har jag harvat på den trista cykelvägen ner till Gualöv och sedan njutit av skogen tillbaka. Idag insåg jag att det går en skön skogsväg längs med cykelvägen fast en bit in i skogen.

Solen strålade.

Det var liksom en vink från universum att nu är det dags att ta en ny väg. Jag kommer inte att bryta, så allvarligt är det inte. Däremot kommer mina förhoppningar inte längre att ta så stor plats som de har gjort, eller mer rätt: de kommer inte att ta någon plats alls.

Nu njuter jag av mitt goda kaffe.

Strax ska jag skrubba lite potatis och det ska bli mycket spännande att smaka köttet. Hur gör ni som läser här när ni kryddar ert kött? Tar ni ordentligt med kryddor? Lägger ni ett tjockt lager, typ det man ser på pepparbiffar som de säljer på Ica ibland? Eller är det enbart marinad?

Tipsa mig!

Nu till kaffet. Tjingling!