Vitlök, gräva och frö

Värdet i att ha en svärmor med samma intresse.
Värdet i att ha en svärmor med samma intresse.

Något jag gillar är ju trädgården.

Men att gå långa promenader med Lady är också fantastiskt roligt. Förra gången blev det inte en enda tur eftersom jag hade barnen och annat kom i vägen. Till och med att åka till Nässjö och handla mat känns som bortkastad tid när jag hellre vill vara i skogen eller i trädgården.

Igår gick vi en sväng på förmiddagen.

För ett tag sedan var jag och Janne ute och när vi var på väg hem sa jag ”skulle vi inte ta den stigen” som vi just passerade och hans svar var att den gick tillbaka till Ulvstorp. Det trodde jag inte mycket på, men vis av erfarenheten så höll jag tyst för han har alltid rätt i det där med vägar och stigar här runt om. När jag och Lady stod precis på den punkten hade jag nog tänkt mig en annan sträcka, men jag beslutade mig för att välja den där lilla stigen som gick till Ulvstorp.

Och visst hade Janne rätt!

Dessutom fick jag ett ”jaha” med mig på färden för nu kopplade jag ihop ytterligare stigar och vi fick en fin tur där Lady sprang omkring lös mestadels av tiden. När jag kom hem gick jag ut i trädgården. Dagen innan grävde jag ner Bokashi i en liten del av landet där jag hade potatis förra året.

Det där med att gräva djupt och fylla med kompost är fantastiskt roligt.

Igår jämnade jag till ytan och tänkte på pappa. Han brukar jämt säga ”går inte där” på ytor som han grävt och jag gjorde som han sa – förstås – men tyckte det var lite löjligt. Nu gör jag själv på det sättet, jag sträckte mig över det låga lilla staketet och gjorde hål med skaftet på räfsan. Där stoppade jag ner vitlökarna och nu förväntar jag mig 30 fina och tjocka lökar till nästa sensommar. Förhoppningsvis är de så fina att jag kan ta för egen skörd och inte bara äta upp. Det hade varit fint.

Jag grävde lite till där stenen med min Budda ska stå.

Han kommer att ha lite skyddande syrenstammar som skydd för ryggen och sedan blicka ut i trädgården om omgiven av krokus, hyacinter, liljor och annat. En trädgårdsbudda helt enkelt. På framsidan grävde jag ner tvåhundra lökar i den jord som jag har grävt upp runt den uppstammade Forsythian (som jag hoppas kunna bli ett prydnadsträd, om inte så gräver jag upp den till våren och hittar på något annat. Både i min nya Budda-rabatt och där jag satte lökarna hällde jag på jord från min jordfabrik. Nu är den snart slut. Det ska bli skoj när jag flyttar upp för då kommer jag att kunna kompostera massor av det som jag gör till stor del från när jag fixar en sallad.

Nu ska jag dammsuga.

Det gör jag varje dag för hundarna skitar ner och Lady framför allt fäller pälsen nu. Även om jag har djur runt om mig så vill jag kunna gå på golvet barfota utan att känna grus under fotsulorna.

I eftermiddag hämtar jag Walle och hans kompis på skolan, vi ska flytta sandlådan.

Jag: Ni får tjugo spänn om ni är duktiga och hjälper till.
Walle: Åhhh…..
Efter en stund.
Walle: Mormor, vad är spänn?

Janne och Oskar styckade igår. Jag hade barnen för Sara jobbade och Janne gillar inte att ha dem med vi de tillfällena för de har dåligt uppsikt över barnen och det är rätt mycket trafik på vägen utanför. Det gick hur fint som helst. Oskar lämnade och vi åt kvällsmat. Eftersom vi inte ses speciellt mycket den här gången – jag och Janne – så hade jag köpt dyr ost och fin skinka för att göra varma mackor när han kom till mig efter att ha styckat. Men så dök Oskar upp och han bestämde sig för att stanna och äta. Vi satte oss runt bordet och väntade på Sara när hon ringde och hade punka på däcket. Janne bistod med sin kompressor och under tiden lekte jag och barnen.

Då passade Krut på att äta upp några av mackorna som jag ställt för att svalna på spisen.

Jaja…jag var rätt trött när de åkte.

Men nu duschen och sedan promenad innan barnen ska hämtas och vi ska gräva!

Kärlek!

PS Jag och svärmor gillar våra trädgårdar och i onsdags kom Janne med frö från Kroll-lilja. Någon som vet om jag ska peta ner utomhus eller ska jag driva upp inomhus under belysning? Vitlöken jag odlar är Messidrome.

Lady som väckarklocka

IMG_0754

Jag är seg på morgonen.

Alltid liksom. Men i stugan är Lady hos mig (tala om dåligt samvete mot Krut, men det går inte att låta en tanke löpa till sitt slut för han kräver uppmärksamhet hela tiden), och hon väcker mig. Genom att försiktigt lyfta tassarna i dörröppningen till sovrummet, alltså tass och så tass och så tass. Vänder jag mig om så går hon sin väg för att komma tillbaka och utföra samma procedur en stund senare.

Det är skönt att komma upp tidigt på morgonen.

Förhoppningsvis blir det en vana när jag flyttar upp. Bara det ska bli spännande, det att se hur min tids-rytm förändras när jag slutar jobba skift efter tjugo år. I morse var det mörkt när jag steg upp och jag älskar att tända alla smålampor i fönsterna, tända en brasa och sedan släppa ut Lady i trädgården. Jag fixar hennes mat och sedan kokar jag gröt åt mig själv.

Det svåraste just nu och tiden som har varit i stugan sedan 2013 är just tiden.

Jag har aldrig kunnat slappna av riktigt för det är så mycket jag vill göra. Aldrig en riktigt lugn morgon för jag måste tvätta, klippa gräs, måla och annat. Det ska bli riktigt spännande att se hur både sömn men också lugnet i kroppen kommer att visa sig.

Idag hade jag tänkt ge mig ut i trädgården.

Fast det var frost och jag får vänta, det ska bli ett fint höstväder uppåt dagen. Igår väntade Sara och Helmer på mig när jag kom från tåget. Vi fikade och sedan när de åkt bytte jag om och gick ut. Jag har grävt i landet. Vänt upp och ner på jorden. Jag har läst att när man har lerjord är det bra att vända jorden innan frosten och kylan kommer. Andra jordar som sand behövs inte detta medan lerjorden fryser sönder och så blir den lättare att plantera i.

Jag grävde ner Bokashi också.

En liten del av mitt land ska innehålla vitlök. Jag gjorde som tidigare. Grävde en djup och bred fåra, lade all jorden i en skottkärra, hällde i en halv spann Bokashi, fyllde igen med jorden från nästa fåra och så vidare. Det var bara en liten bit och där växte potatis i somras. Nu har jag köpt vitlök och den tänkte jag sätta idag.

När Janne satte upp staketet tillsammans med mig.

Ja, då kom vi till ett ställe där han och hans bror slet i timmar för att få upp två stora stenar. De ligger nu alldeles i närheten av där de grävdes upp. Jag har tänkt att de ska få en plats i min trädgård men det har nu gått två år och de ligger kvar på samma plats. Men…igår mätte jag upp växthuset (som har gått från 9,8 till 11, 4 till nuvarande 14,1 kvadrat) och då bestämde jag mig för att gräva upp en liten bit av syrenerna som står alldeles bredvid. Där ska jag lägga en av stenarna, sätta en Budda på den och låta ett hav av blommor (drömmeri, drömmera) växa upp runt om honom.

Så…nu har jag massor av lökar att plantera idag.

Närmare bestämt 240 stycken. Och en rabatt som helst ska bli klar för att stenen ska komma på plats och knölar (köpt billigt på Ica) ska ner i jorden. Fast jag behöver dammsuga, torka golvet (dessa hundar) och jag vill gå en promenad med Lady för det lugnar hjärnan – förhoppningsvis hinner jag med allt.

Och så tänker jag på de tre komposter jag har.

Hur det antagligen går en vecka till våren innan jag har vänt de klart, för jag har inte gjort någon kompost med känsla utan bara kastat ner allt i kompostgaller-burar. Och så tänker jag på växthuset, det som jag ska ge mig själv som en present nu när jag ska bli ledig och så tänker jag på lägenheten som ska säljas och hur besviken jag blev på mäklarens utgångspris (ska jag ringa upp och ända till ett annat pris?).

Om jag ändå slapp alla dessa tankar och funderingar.

Alla spänningar och moment. Jag ser fram emot att koncentrera mig på blommor och grönsaker, på gräsmattan och hämta barnbarnen, på att lära känns skogarna och trakten som i min egen ficka. Och i allt detta står min fina Janne som en stadig ek.

Kärlek!

Jag är i januari 2018 i min själ

Mitt första januari i stugan – 2014

blogg

Granen står grön och grann i stugan.

 

Jag hade en gran. Det var Lasse och Mona som ville att det skulle bli jul för mig också. Lasse fixade gran och de skjutsade mig till Rusta en kväll mellan ju och nyår, jag fick massor av julpynt till granen för någon hundralapp.

Lasse äger skog och där gick jag och samlade ihop redan fällda små tunna björkstammar för att ha till ved framåt hösten. Inte visste jag då att allt föll på plats, Monas bror flyttade och jag fick köpa den veden för en ynka tusenlapp.

Andra varvet En kväll 1

 

Januari 2015 fick jag en bänk av Janne, jag ritade hur jag ville ha den och han byggde av material jag köpte. Fint med en snickare.  Jag tömde vardagsrummet och målade både väggar och tak, Äggskalsfärgat är fint, men det blir mer åt ljusbrunt (ingen trevlig färg) eftersom fönstren är åt norr. Det borde jag ha tänkt på.

 

Walle åker snowracer för första gången Bygga med Duplo snowracer

 

Januari 2016 fick Walle prova på att åka en låna kälke och efter ett åk var han fast och jag köpte snowracer till honom och en annan till Helmer.  De kunde knappt vänta. Jag köpte en stor hög Lego av en kollega, det är fortfarande uppskattat.

Nu är det bara höst 2017, men i skallen befinner jag mig i januari 2018 och då på heltid i stugan.

Vilken längtan dit!

Kärlek!

Silat

Tvätta stugan

Alla dessa gröna buskar som fanns både här och där, nu finns de i växt-himlen! Här tvättar jag huset, det ska jag göra till våren för att sedan måla det i falurött igen. De gröna missfärgade vindskivorna kan man ana här. Resten av häggen ligger på marken.

Staketet

Rolf är Jannes bror, han kom cyklande förbi när vi satte upp staketet. Roten från häggen syns tydligt.

framsidan2
Här har massor av skott slagit ut från roten och jag har köpt staket för att inte hundarna ska kunna rusa fram till gatan.

tradet
Roten är kvar men ett äppelträd har kommit till, det är ett Aroma som jag fick i födelsedagspresent av Janne.

rumitradgarden
Roten är borta och nu växter det gräs där istället.

Jag funderar förstås mycket på det som komma skall.

Vad gör mig mest rädd? Pengarna. Jag tror nog att jag fixar det, men visst finns oron där. När jag silat tankarna tillräckligt under en dag så kommer jag fram till att jag alltid lyckats fixa jobb. Från städerska till att plocka frukt, jag har arbetat som ingenjör och dirigerat lastbilar, sålt mjukglass och delat ut tidningar, jag har städat och de senaste tjugo åren arbetat inom olika datorföretag som second-line med övervakning av windows, unix, kommuikation, i-Series, mainframe och annat i den genren. Äh….

Efter att ha funderat över det brukar det övergå till drömmar.

Och de har silats ner, kokat ihop, till en dröm om att driva upp de där plantorna till trädgården. Och så drömmer jag om trädgårdens rum. Framsidan är en ”uppvisningsträdgård”, liten och behändig. Åh…den ska blomma som aldrig förr nästa sommar. Sedan har jag det lilla rummet, det som bilderna visar. Tyvärr har ajg ingen bild som visar den hägg som stod där från början. Den sågade jag och Oskar ner första sommaren eftersom den lutade sig en aning mot huset och vindskivorna blev gröna på grund av det. Under några år har stubbarna stått kvar men i somras slet Janne i sitt anletes svett och fick bort roten med hjälp av Oskar. Den rotklumpen hade jag velat göra något roligt med, men det gick så fort att de bara hivade den på den obebyggda tomten bredvid. Där får den ligga kvar, möjligen stoppar jag lite krassefrö i hålorna så kanske det blir något roligt av det.

Vad jag ska göra av det där lilla rummet i trädgården vet jag inte.

Det får liksom bli ett leende medan jag funderar på det. Ett orört rum i min trädgård. Jag tänkte en enkel portal, jag såg en sådan i en liten tidning om rosor som jag fick av min svärmor. Klätterrosor hade jag tänkte mig och så två maffiga rabatter på var sidan om det. Kanske det räcker fint? Jag är ju sällan där, men jag kanske skulle kunna sätta en liten fin bänk längs med husväggen – men det är en del av trädgården som jag inte är i. Å andra sidan kan den där portalen med honungsrosor liksom göra resten av trädgården lite hemlig för de som går förbi på gatan.

Fast åter till de utsilade tankar.

Fröer! Åh…jag ska göra en riktigt prunkande rabatt på framsidan som blommor i gult och vitt från maj till oktober! Först tänkte jag att ”tusan att jag har rensat ut alla plastkrukor”, men så kom jag på att man kan göra så-krukor av tidningar. Nu har jag kollat på Youtube och wow vad klokt det är – snacka om återvinning!

Stockrosor, riddarsporre och rudbeckia är några av mina favoriter.

Fast nu ska jag åter till mitt jobb.

Kärlek!

Trädgården

lyktor

Jag tänkte jag skulle fundera lite mer om hur min trädgård ska växa.

Efter att ha letat och tittat på program har jag fått lite olika idéer. Till exempel tänkte jag ha lite skulpturer i min trädgård. Det behöver inte vara stora och det ska inte vara smått skit – men lite skulpturer ska jag ha. På bilden syns de fina järn som Jannes mammmas sambos son har gjort till mig efter ritningar jag gjorde (eller…ritningar och ritningar..jag lämnade lite mått). Det är fint, tyvärr var det för kallt för att sitta ute på kvällarna när mörkret lagt sig i somras. Men, jag ska ha mer dekoration som just skulpturer, Budda-figurer och mobiler!

rabatt

När jag flyttade in fanns det enbart gröna buskar längs med huset. Jag slet upp dem med hjälp av Oskar. Nu har jag fått det att bli lite grönare och förra sommaren slet jag upp de plattor som antagligen var tänkt som en sorts ”hejdare” av att gräsmattan, det var inget som passade mig och mina idéer. Åh..vad jag längtar tills jag får syssla med trädgården regelbundet.

nat

Att odla gillar jag. Det låga staketet har Janne satt för att hindra hundarna att galoppera runt i mina odlingar. Om jag flyttar upp för gott ska jag öka ut mitt land, det blir till vänster i bild som jag ska flytta ut. Åh….jag längtar!

villedelyon

Numera har jag ökat rabatterna, de är dubbelt så breda. Framsidan ska bli en riktigt fin trädgård att titta på för mig och för de som går förbi.

landet

Mer odlingar. Jag älskar allt med det!

gras

Där gungorna står ska jag ha ett växthus, jag ska bygga det själv och det ska alltså vara ett hemmabygge. Barnens sandlåda ska bli en oas för kryddväxter.

medellerutan

Innan Janne satte upp ett staket mellan huset och grannens trädgård (för att hundarna inte ska kunna rusa fram till gatan innan vi inte ens hunnit lyfta på baken), gjorde jag en photo-shopad bild av hur jag tänkte mig. Fint! Nu är staketet på plats och en grind, men jag ska göra en portal av klena ”telefonstolpar”. Bara vänta och se!

syren

Vita syrener!

framsidan3

Jag har bett grannar och bekanta om växter, något har jag köpt. En del från Bromölla!

framsidan2

Den där lilla busken är en hägg som jag sågade ner för den lutade sig mot vindskivan som blev grön och missfärgad. Numera är även ”busken” borta, Janne och Oskar slet med det. Tack, grabbar!

framsidan1

Det är en Forsythia! Numera har jag grävt en stor cirkel runt om där jag har planterat liljekonvaljer från mina föräldrars trädgård samt från Lasse och Monas hägn. Fortsythian har jag stammat upp och jag undrar om den överlever.

framsidan4

Åh…jag önskar att jag får ett fint erbjudande från min arbetsgivare för att kunna syssla med det här hela nästa vår och sommar! Önskar!

blommor

Odla! Odla! Odla! Ringblommor är det lättaste av allt. Fint till en vas också.

mattram800

Studenthatt!

lilja800

En påse med lökar jag fick av min mamma.

fira

Och lite idéer som jag har förverkligat. Cement som jag ställt björkstammar i.

rabatt

Tanken var att jag skulle ha gula och vita blommor i mina rabatter med tanke på att huset är och ska förbli rött. Fint.

rumitradgarden

Aroma, ett äppelträd som jag fick av Janne i födelsedagspresent i år.

tradgarden

Innan Janne byggde nya trappan till mig. De gula praktlysingarna kommer från Lasse och Mona. En del kallar det ogräs, men jag har inte mycket växter och är tacksam för det jag har, dessutom tycker jag de är fina.

annanvinkel

Baksidan. Där har Janne satt upp ett staket för att Krut inte ska hoppa över när det kommer katter på andra sidan staketet där det finns en park.

lycka

Jag lade plattor i somras, jag älskar att jag kan göra som jag vill i min trädgård. Jag odlar som jag vill och jag älskar att de där gångarna delar in mitt land.

magisk
Det är kommunens mark, fast jag har nog en meter eller en halvmeter på den sidan staketet. Eftersom den är obebyggd har jag tagit över lite grann och i somras gjorde jag rent tunt ett av körsbärsträden och satte dit lite hallonplantor. Vänta bara, det ska bli fina metrar jag tar över där. När tiden finns.

Lite bilder från min trädgård. Jag tror det är trädgården som jag mest längtar till. Kanske. Eller Lady, brasorna, barnbarnen.

Kärlek!

Ett regn

Jag startar min morgon framför datorn
Jag startar min morgon framför datorn

När jag har en ledig vecka åker jag till Småland.

Jag kommer upp på torsdagen och är helt slut efter ett nattpass. Sedan kommer fredag och då hinner jag knappat vakna förrän det är dags att följa med Janne för att veckohandla. Han slutar vid lunch och vill ha det avklarat för att kunna njuta av helgen. Ofta åker vi och köper en flaska vin också, hela eftermiddagen försvinner och så blir det stressig med mat och annat. Sedan kommer helgen och jag umgås med Janne och den här gången hämtade vi Helmer på söndagseftermiddagen för att han skulle sova över. Igår var det mysigt med enbart Helmer, han leker fint själv men vi började morgonen med brasa och bok.

Sedan hämtade vi Walle på skolan och han fick ansvaret för Lady.

På kvällen kom Janne och Sara, vi åt mat och sedan körde Janne hem Sara och barnen. När han kom tillbaka gick vi en lång kvällspromenad. Ibland önskar jag att fler än jag kunde uppskatta tystnaden, men Janne sätter gärna på musik eller igår satte han igång och pratade om en man vars hus vi passerade. Janne är en rättskaffens man och han blir mycket irriterad på de som inte håller lagar och regler, på de som kastar ölburkar i naturen och så vidare. Det blev mycket prat från hans sida. När vi har hemma igen när mörkret lagt sig.

Idag är det tisdag.

Eftersom ett möte i morgon blev inställt har jag två hela lediga dagar för mig själv. Jag uppskattar det enormt. Jag hade tänkt att jag skulle ut i landet och gräva, men regnet skvalar och det hindrar mig. Istället blir det en dag inomhus. Jag ska städa lite efter hundarna (jag hatar att få grus under fotsulorna) och sedan sortera, kanske baka och sy.

Blir det uppehåll går jag en sväng med Lady.

Fast nu ska jag in i duschen. Mina tankar håller på att försöka ta reda på varför jag jämt stressar. Jag vill inte. Ändå blir det så. Dagarna går åt till annat än det jag egentligen vill. Nåja, jag är i alla fall tacksam för att jag har två ostyckade dagar för mig själv, i alla fall tills Janne kommer från jobbet – jag gillar att äta kvällsmat med honom.

Något annat jag gillar är mitt crepés-järn.

Jag lade ner rätt mycket pengar på ett i gjutjärn och himmel vad lätt det är att göra tunna crepés. Jag övar fortfarande, men det går allt bättre. Igår efter promenaden åt vi tre var med sylt och hallon. Sedan gick jag till ett gym i närheten och tog över det för att tjäna lite Pokemon-coins.

Nu ska jag sätta igång dagen.

Jag tror att det blir en bra dag för kaffet var så himla gott!

Kärlek!

Det första jag tänker på

blommor

Ännu inget besked varken från fack eller arbetsgivare.

När jag tänker på att jag kanske ska börja leva här i stugan på heltid från och med januari, eller kanske ännu tidigare, har jag två tankar som dyker upp först av alla. Det att jag antagligen blir en fattig pensionär och det att jag kan gå i trädgården hela dagar flera gånger i veckan. Jag tänker att det första projekt jag ska ge mig på är att fixa till extrarummet genom att måla väggar och tak samt lite annat piff.

Men en tanke om brasa en kall vinterdag när Janne är på jobbet kommer också upp.

Promenader med Lady under både vinter och vår. Kanske också jag slipper stressen. Allt det bra kanske kan vara värt att inte ha så mycket pengar? Fast Janne säger ”sälj lägenheten, där har du kosing att hämta” och då säger Sara ”den kan vara bra att ha”. Haha…

Det finns en annan person också som har fått förfrågan om att gå i förtida pension.

Fast hen säger ”varför ska jag gå hemma under den mörka årstiden” och jag känner mig så glad över att jag gillar även höst och vinter, mörker och taskiga vindar. Och så kommer tankarna om att jag kan skotta snö och behöver inte sitta i Skåne och oroa mig för att någon anmäler mig för att jag inte har skottat eller att behöva be Janne göra det.

Jag tänker mig att hämta Walle på skolan flera gånger i veckan och ha honom ensam och diskutera ord och räknetal. Jag kan mycket väl tänka mig ett liv i lilla Bodafors, här är det som om jag börjar om på något sätt. Kanske är det inbillning, men allt känns bra i tanken förutom att jag kommer – kanske – att bli en fattig pensionär. Å andra sidan får Janne komma med ett och annat rådjur och Sara och Oskar med ägg, det klarar jag mig bra på må jag säga.

Sedan kommer tvivlet över mig igen.

Kanske människorna stannar när jag är i trädgården bara för att de tycker jag är en tokig och öppenhjärtlig kvinna. En som berättar för mycket? Eller vill de byta några ord i alla enkelhet när de går förbi? Och så kan jag höra humlesurr i trädgården när jag sitter på trappan i solen och dricker kaffe.

Fast ännu har jag inte fått något som helst konkret erbjudande att ta ställning till.

Kärlek!

Vardagsrummet i stugan

5004

Så här såg mäklarbilden för vardagsrummet ut när jag besökte huset. Städat och fint.

vrum

På något år lyckades jag fylla det med diverse grejor. Soffan var begagnad och det var Sara som klickade hem den för femhundra, bordet hade jag i källaren i Bromölla, barnstolarna har jag köpte på loppis, bänken har Janne byggt och älghornet är Jannes. Det som är nytt är mattan och fåtöljen. Den svarta fåtöljen skavde, när jag handlar ska jag vara själv annars vill jag gärna göra mitt sällskap till lags. Det är en genomgående sida hos mig och om det ska jag skriva mer i dagarna. Bordet passade inte heller in, visserligen gillade jag allt med bordet som tyngd, storlek och höjd – men inte i det här rummet.

buddhaplats

Bänken är superfin, tycker jag. Det fanns en förebild och sedan bad jag Janne om att bygga en liknande till mig.Allt på bilden är begagnat eller egengjort förutom tempeltavlan. Den gillade jag mycket tills jag fick syn på en betydligt större och med en annan form.

Mitt älskade vardagsrum i stugan. ännu bättre när det är mörkt och kulet utanför och brasan är tänd.
Mitt älskade vardagsrum i stugan. ännu bättre när det är mörkt och kulet utanför och brasan är tänd.

Nu ser det ut så här. Jag lade ner pengar på att byta den svarta dynan mot en rosa och jag har lagt ner lika mycket pengar på en tempeltavla som jag köpte på en liten butik som ligger vid torget i Bromölla. Soffbordet är utbytt mot ett jag köpte för hundra kronor på en säljsajt på Fejjan. Väggarna och taket målade jag för något år sedan. Det känns som om det är en stor skillnad från det att jag köpte stugan tills nu.

Jag funderar på att måla alla listerna vita, både tak- och golvlisterna. Det är något jag inte har tid att göra nu men om jag flyttar upp vid nyår kommer jag att fundera lite mer på det.

Nu ska jag fortsätta min dag.

Kärlek!

 

Morfars kompis

Walle och Håkan klappar grisarna
Walle och Håkan klappar grisarna

I går kväll bestämdes det att Janne skulle fråga sin kompis om vi fick komma och klappa grisarna.

Det fick vi och Walle var lycklig. De har Linderödsgrisar som är gencertifierade, Renliga var de också, det luktade inte alls i stallet där två stycken höll till (med en jättehage). Jag vet inte om grisar generellt eller om det bara var dessa som gjorde sina behov ute.

Kultingarna, som Walle klappar på bilden ovan, skuttade omkring som värsta griseknoen.

Vi var och plockade svamp och hittade gula kantareller. Någonstans hade jag hoppats på att barnen skulle somna en stund under dagen, men icke! Jag är så himla glad över att Janne var med mig för jag hade ju barnen från lördag morgon till i går kväll. Det tar på krafterna. Utan Janne hade det blivit kaos. Nu när jag har mött Janne vet jag hur en man ska vara och jag kan ibland önska att vi träffats tidigare och fått barn tillsammans. Nu blev det inte så och jag kan bara konstatera att vara sextio år med små barn tar musten ur mig.

Vi rasade ihop framför brasan när de åkt.

Fast i det stora hela var helgen lyckad. Inte många slagsmål. De åt bra också, ett av knepen är att alla sitter kvar tills alla ätit upp. Det gjorde att Walle, som inte äter mycket, åt rejält. Istället för att gå ifrån och leka, och på så sätt locka Helmer med sig, satt de kvar och åt bra.

Idag ska jag åka till Bromölla.

Där väntar antagligen ett mail från chefens chef om hur min framtid kommer att erbjudas. Jag är spänd på det. Men först en kopp kaffe innan jag plockar fram dammsugaren. Jag städar alltid, förstås, innan jag åker ifrån.

Kärlek!

Mot Bromölla

tillwalle

Igår kom Janne med förslaget att vi skulle städa i gårkväll.

Jag brukar få hjälp av honom när jag ber om det och han städar noggrant. Istället för på morgonen, efter frukost, blev det på kvällen. Mycket märkligt så stank det hund när vi var klara. Fy vad jag avskyr det. Vill vara tillsammans med Janne och gillar verkligen hans hundar, men då och då känner jag hur det verkligen är en stank av hund som inte alls är något kul.

Vi var i alla fall på svampjakt igen.

Jag funderade över varför min känsla av ”underbart” skiljer sig från när jag är med Janne i skogen. Det är för att han travar på och jag hinner inte njuta för fem öre av själva skogen, blicken av björnmossa fylld av dagg, de goda bären och annat som fina grenar, för jag har fullt upp med att försöka hinna med honom. Det var därför jag kände, till min stora förvåning, det underbara i att ge mig ut i skogen när jag gick med kompass för några dagar sedan. Det var helt enkelt i min egen takt.

Fast det handlar om att kompromissa.

Om jag inte hade följt med Janne till skogen hade jag inte hittat alla dessa svampar. Jag kommer ju hit igen om en vecka och jag har tre ostyckade dagar och jag ska ta en av dem till att gå till skogen där vi hittade svamp och ska jag försöka orientera mig på något sätt och njuta av mitt sätt att gå i skogen och kanske hitta mer svamp.

Det hade varit underbart.

Fast nu ska jag stuva ner mina prylar och ge mig iväg till tåget som går strax efter nio. Jag är i Bromölla strax efter lunch och kan njuta av lugnet där. Ja, jag längtar! Tänk att ha två sorters liv som jag har. Det är lyx i allra högsta grad. Vi har pratat igen om våra framtidsplaner och om att flytta ihop. Jag gillar att planera, inte helt och hållet, men att ha planer ihop tror jag är viktigt – lika viktigt som att kompromissa.

Kärlek!