Trampa

Ibland tramar jag fel.

Hjärnan och själen försöker säga något snällt, men det blir tokigt. Min mamma älskar loppis, hon köper hellre tio bergsprängare som fungerar halvdant på någon loppis än en fullt fungerande på Ica eller något annat ställe. Hon gör många fynd, men jag vet inte hur jag ska bära mig åt för att berätta för henne att hon måste tvätta tyger och annat innan hon börjar sy på olika projekt.

Ibland undrar jag om jag är hennes dotter?

Själv är jag noga med tvätta och hänga kläder fint, jag tvättar innan jag lägger ner i lådor (t.ex om jag byter kuddfördral) och jag älskar också loppis men när jag fått kökshanddukar eller örngott av henne så är det sextio grader med förtvätt som gäller. Det där försökte jag få henne att förstå i dag och hon blev stött (läs: hon visade att hon blev stött som ett utslag av att hon blev ledsen). Jag försökte säga det på ett fint sätt. Det gick så där. Antagligen får jag släppa det där precis som att sponsra Sara och annat.

Sätta stopp på mig själv helt enkelt.

Nu ska jag fortsätta i dagen. Det ska bli mat och jag ska lägga ut sängkläderna på min soliga balkong.

Kärlek till alla!

2 reaktioner till “Trampa”

  1. Jag tycker du ska fortsätta göra som du trivs med, Eva! Men din mamma…MÅSTE hon tvätta tyger osv? Du tänker rätt: Släpp det!
    Kramar,
    K

  2. Karin: Nej, men jag vet ju att om hon syr något till ex Saras nyfödde och hon inte har tvättat så luktar det och jag ser ju att de som får det rynkar på näsan och inte vet vad de ska säga. Jag vill atthon tvättar det hon hittar på loppis och second hand för att hon själv inte ska lukta unket.

    Jag skulle själv aldrig ge bort något som jag sytt av ett tyg från loppis utan att ha tvättat det först.

Kommentarer inaktiverade.