Treminuterstext

kortleken

Jag har nämnt det förut att författarkortleken är bra.

Man får de första orden i en rad och sedan skriver man utan kritik mot sig själv i tre minuter. På så sätt får man igång skrivprocessen. Att skriva ett kapitel eller fyra sidor kan vara svårt, treminuterstexter däremot görs på – ja, tre minuter.

Här kommer dagens text. Gör gärna övningen själva om ni vill. Länka så jag får läsa.

”Den röda stegen mot äppelträdet lyste fint mot grönskan.

Hon steg ut i den tidiga morgonen, tackade livet och njöt av den krispiga luften. Just i dag tänkte hon inte titta sig i spegeln utan istället säga till sig själv ”du är vacker”, ”du är fin” och ”ingen är som du”. Håret var mjukt, huden var mjuk, parfymen var dyr, naglarna korta och målade i turkos. Fötterna var rejäla och lite kubistiska – hon var frisk och tacksam och i dag skulle det hända något speciellt. Hon kände det i varenda nerv.

Redan när hon vaknade, innan hon ens slagit upp ögonen, visste hon att idag var en speciell dag.

Och vad som än hände skulle hon le. I parken utanför tomtgränsen passerade en hundägare på lagom avstånd, den äldre damen med den stora hunden. Damen vinkade lite lätt och hon slängde upp armen i en hälsning tillbaka. Sedan gick hon mot den röda stegen med bara fötter, shorts och en mycket sliten blus. Inte hade hon förväntat sig något speciellt, men om man nu bestämmer att det är en speciell dag kanske man inte ska bli förvånad om något speciellt händer.

”Hej”, hörde hon en röst uppifrån grenarna på trädet.

Hon tittade upp och där satt en man i sina bästa år, visserligen inte världens bästa Karlsson, han hade i alla fall ingen propeller på ryggen, men en man som log och själen sa att hon redan kände honom.”

Det här inlägget postades i Skriva och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.