Bakom scenen

bakomscenen

Walle gillar inte, eller kanske mer rätt är han trött, på kameror.

Fast när jag ska fotografera lillebror är det nästan alltid så att han kommer som Hacke Hackspett och spelar Allan. Jag fick i alla fall några bilder som är ok och de ska jag redigera när jag kommer till Bromölla. Jag har en ritplatta med penna och det är lättare att fixa till en bild med penna än med en mus.

Igår gick vi en promenad med hundarna.

När vi var på väg ut i skogen började det ösregna och jag föreslog att vi skulle hoppa över det hela, men Janne sa ”vi tar en kort promenad”. Tur var det för regnet upphörde och det var skönt att röra på påkarna.

Igår kväll blev vi bjudna till Sara och Oskar.

Vi åt middag och tittade på Let´s dance. Idag är Janne vid skjutbanan och när han kommer tillbaka ska vi äta innan han kör mig till Alvesta. Det är otroligt snällt av honom för det gör att jag glider på ett bananskal hela vägen hem till Bromölla.

Det finns några småsaker som trycker mig.

Frågan är varför det inte är tillåtet att skriva om sådana saker t.ex. här i min blogg? Det känns än mer som om jag har lust att krypa in i mitt skal och inte träffa en själ mer än Janne. Ibland blir det för mycket negativt runt mig och jag är känslig när det gäller sådana saker, jag orkar helt enkelt inte. Jag pratade med en person i telefon när jag skulle åka till stugan i måndags, det var så otroligt negativt och under en lång stund att jag till slut höll på att explodera och sa i luren ”nu kommer tåget, vi får höras senare”.

Jag vill inte vara en negativ människa.

Det är jag inte heller. Kanske är det en klyscha att välja det som är positivt, men jag gör faktiskt så. Om jag kommer till ett hem som inte är i min smak hittar jag alltid något som är fint och jag säger det. ”Det var en fin tavla” eller ”jag måste säga att det är tjusiga kuddar”. Att hälsa på mig och aldrig säga något fint om det jag har gör mig ledsen. I stugan vägrar jag ta lån, istället kör jag med begagnat och egengjort i kombination med några nya saker. Men det är min smak, jag tycker det är fint och jag vill göra det ännu finare.

Men strunt i det.

Istället lyssnar jag på Janne. Häromdagen satte vi upp en lång girlang i stugan med femtio tranor.
Jag: Ska det här föreställa ett vuxet hem?
Janne: Det är ett konstnärshem.

Fint sagt.

Men han kan också, älta negativa saker gång på gång. Ibland undrar jag vad det är som gör att jag jämt lyckas få människor i min krets som gärna tar upp det trista, det negativa det som upprepats gång på gång. Ibland säger jag emot, kommer med förslag men allt oftare tystnar jag bara och försöker slå lock för öronen om än visuella lock.

Nu ska jag vidare i dagen.

Kärlek!

8 reaktioner till “Bakom scenen”

  1. Jag tror, jag har funderat på det ganska mycket för egen räkning, att det är ens egen positiva utstrålning som gör att de negativa dras till en. Det i kombination med att man är en bra lyssnare. Jag försöker lära mej att säga ifrån när det blir ett ältande från den andre eller om man märker att de bara vill prata om sitt och inte är intresserade av att försöka få hjälp att lösa något. För negativitet smittar, och för mej som är högkänslig fastnar det så lätt och då tar det massor med tid och energi för att bli av med det igen.

    Glad Påsk Eva! :)

  2. E: Åh….älsklings-E, tack för den fina kommentaren. Jag ska också bli bättre på att säga till, jag har gjort det till någon men det tycks inte riktigt gå fram och jag vill absolut inte vara oartig. Jag ska grubbla vidare på det där.

    Glad Påsk till dig från mig!

  3. Jag är en positiv och glad person – eller jag var det till Bengt dog- men jag har aldrig märkt att jag skulle dra till mig negativa personer så som E skrev. Jag har nog inga såna ikring mig fast på senare år har en väninna (som jag varit vän med i 50 år) blivit väldigt negativ när det gäller en sak -invandrare. Väldigt jobbigt. Det har flyttat in en sån familj mitt emot henne, och de är uppe för länge på nätterna, de stirrar in i hennes trädgård, de sitter i sitt garage, de skottar ut snö i gatan, mm mm Ja de gör allt annorlunda än oss svenskar och då är det ju felfelfel. Jag vet inte hur många timmar hon malt på om detta. Det är så jobbigt, för jag tycker ju om henne annars. Jag har försökt släta över och resonera men det går inte. Dessa grannarna kan inte göra nåt rätt, och hon drar sen alla invandrare över en kam. Trist.

  4. Jag tror på teorin ovan gällande att vara en bra lyssnare i kombination med att vara positiv – det är ju du i ett nötskal – och då är det nog lätt för andra att anförtro ”jobbigheterna” till dig. Bra lyssnare + positiv utstrålning är finfina egenskaper så fortsätt du med att vara just det och försök att avsluta jobbiga samtal innan de ”drar ner” dig. Kram! <3

  5. Måste ju kommentera ängla-gossarna också – så ljuvliga! <3
    Och även om det är lite jobbigt att "modella" så kommer de att uppskatta mormors förevigande av dessa fina stunderna när de blir äldre. Garanterat! :)

  6. Hej Eva!
    Jag har läst din blogg i många år, kommenterar sällan, men uppskattar den mycket! Häromdagen började jag lyssna på en bok av Jonkman, ”Introvert, den tysta revolutionen” ( nu blev jag tveksam om det var helt rätt titel). Nåväl, Jag trodde det inte, men Jonkmans beskrivningar fick mig att klucka igenkännande och jag har rekommenderat flera att läsa/lyssna. Idag är normen att vara social, pratig och öppen. Men det finns ju dem(oss) som inte riktigt lever upp till den standaren. Å det måste ju inte vara fel. Du gör som du vill med tipset, kanske har du redan läst. :-)
    Ha det fint!
    / Maria

  7. Louise: Det är jag ganska säker på att du gör.

    Tinto: Kanske har du rätt, men mina tankar har varit att negativa människor dras till mig och ibland har jag funderat på varför.

    Carina: Tack, fina ord om mig. Skönt att höra och läsa något sådant då och då. Gossarna är fina!

    Maria: Jag har läst boken och det var en stor befrielse. Sedan känns det som om det är mig det är fel på, fast jag har börjat acceptera att jag är som jag är och trivs bra med det. Jag hoppas bara att ingen blir ledsen för att jag inte alltid orkar umgås.

Kommentarer inaktiverade.