Idag

tempeltavla

Om några timmar bär det av mot Bromölla.

Det ska blir skönt att vila upp mig för jag är helt slut av bland annat förkylningen. Det bästa den här veckan har nog varit Lady och promenaderna med henne. Tursamt fick jag en kväll med Janne igår och hans fina ord, annars hade jag nog trott att han tröttnat på mig.

Det är inte alltid lätt.

Tankar som jag har är han inte i närheten av, det är saker som han inte ens snuddar vid. Det känns ibland som om han har en kärna där han inte släpper in någon. Nu menar jag inte det allra innersta för det kanske alla behåller för sig själv, men jag når inte riktigt fram till honom. Fast i går kväll kände jag att vi var tillbaka där vi mår som bäst. Fast i morse gick han utan en kram för jag var förkyld, det var lite ledsamt. Å andra sidan är vi alla olika. Jag satt som en trasa i sängen med håret i ett fruktansvärt mmorgonruffs, en näsduk i handen, snörvlandes – det är klart att det inte är speciellt kul att krama någon ”hej då” i det skicket, men jag hade behövt det.

Istället fokuserar jag på det som är bra.

Jag älskar Lady, jag har en fin kontakt med mina barnbarn och kanske just nu Helmer, Sara är så fin mot mig och – tadaaaaa, jag blir hämtad på stationen av Louise. Alla i min omgivning har bil, de fattar inte hur underbart det är att bli hämtad när man kommer med tåg. Självklart traskar jag på, det har jag alltid gjort eftersom jag valt bort bil.

Nu ska jag ställa möblerna till rätta.

Diska och sedan är insidan klar. Jag ska hämta jordgubbsplantor det sista jag gör, de ska med till Louise.

Kärlek!

Det här inlägget postades i Känslor, Wallebo. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Idag

  1. E skriver:

    Åh vad fint du har det!

  2. EvaP skriver:

    E: Tack, det är inte många som säger något om min stuga, jag blev jätteglad när jag läste din kommentar. Tack!

  3. Freja skriver:

    Jg kan förstå både dig och Janne. Han vill inte själv bli förkyld, men du kanske just då behövde kramen extra mycket. Min man friade till mig när jag kände mig som allra mest oattraktiv, det betydde massor!

  4. eva skriver:

    Freja: Jag förstår honom också, men jag kände mig så eländig och hade behövt en kram just då. Din man friade när du kände dig som mest oattraktiv! Vilken man! För utom det har jag läst flera av böckerna du har listat på din 100-läsa-böcker-lista. En av de bästa deckarna läste jag i går när jag låg hemma och var sjuk. Det var Karin Elfbergs ”Tills döden skiljer oss åt”. Vet du om det finns en fortsättning på den boken? Jag såg att ytterligare två till hade kommit ut efteråt, men är de i en serie – vet du det?

  5. Anna skriver:

    Läste din kommentar ovan Eva, att inte många säger ngt om stugan. Då kan jag säga att jag har hört av många bekanta att huset (stugan) har blivit jättefin. Särskilt imponerande är trädgården som du piffat så fin. Det är väldigt roligt och inspirerande att se!

  6. eva skriver:

    Anna: Tack för att jag fick veta, det gör mig glad. Och finare ska det bli med bland annat rosenportal.

  7. Freja skriver:

    Ingrd Elfberg menar du gissar jag. Jo, jag har fattat det som att det är en serie, jag har del två liggande här hemma för att läsas när jag orkar!

  8. EvaP skriver:

    Freja: Ja, det var den författaren jag tänkte på. Jag har läst de efterföljande två böckerna och de är superbra…men fy vilket dravel det är på den romantiska biten. Den senaste boken allra värst.

Kommentarer inaktiverade.