Mandolinen – den mandolinen

mandolinen

Jepp, så har jag investerat i min drömmandolin för hutlöst med pengar.

Men jag älskar de där salladerna jag åstadkommer när jag strimlar grönsaker. Hej och hå för rödbetor, polkarödbetor, rädisor, rättika, morötter i olika färger, paprika, mozarella, tomater och så ska jag förstås prova att tärna och göra pommes-formade grönsaker. Det blir min 60-årspresent från mamma och mig själv. Jäklar alltså! Det känns lite som slöseri, men jag ser et som en investering som jag släpar med mig mellan Bromölla och stugan.

Alltså, jag räknar med att den kommer i slutet på nästa vecka.

Är det någon som vill ha min enkla mandolin, inköpt på Ica för en dryg hundralapp? Hör av dig i så fall, men lova att akta fingrarna!

Kärlek!

Här finns en film på Youtube som visar vad den kan göra.
Här är en ännu bättre video.

6 reaktioner till “Mandolinen – den mandolinen”

  1. Oj, den kunde mer än vad jag tänker när jag hör ‘mandolin’. Dyr var den ja, men den lär väl hålla en livstid – och lite till.

  2. Scylla: Det har jag inte ens tänkt på, det att den ska vara livet ut. Det gör den säkert och jag hoppas att någon av barnbarnen kommer att gilla matlagning och vill ärva den. Det var inte min tanke att köpa en sådan dyr. Det började med en 600-kronors-mandolin, den tog slut innan jag hann bestämma mig och så började jag titta på den som kostade 1000 kronor och det är riktigt mycket pengar för mig (jag har ju själv hand om två bostäder som ska betalas och resor där imellan). Hur som haver så tänkte jag att jag skulle lägga till pengar från min ”myntsamling” och ”det kanske är några hundra kronor och då kan jag vänta och köpa den allra dyraste”. Det var betydligt mer än hundra kronor och jag valde därför den svindyra och har beställt den idag. Sedan ett halvår tillbaka har jag använt en mandolin av enklare slaget, men mycket blodvite har uppstått. De är faktiskt rätt farliga de där mackapärerna och speciellt de billiga som har dåliga lösningar på ”handtagen”.

    Jag ser fram emot att den ska anlända, men jag fortfarande inte riktigt landat i beslutet. Jag blir alltid lite nervös och orolig i själen när jag köper något som egentligen inte behövs.

  3. Hur blev du av med mynten? Bankerna vill ju inte ta emot dem utan att ta betalt för det.

  4. Tinto: Jag tänkte lämnad dem i en myntautomat på SEB och att de sätter in pengarna. Det gick för några år sedan och jag hoppas att den funktionen finns kvar. Jag har inte tänkt på att det inte skulle gå. Nu blev jag rädd måste jag säga för allt hänger på att jag sätter in mynten på mitt konto.

Kommentarer inaktiverade.