sommarprojektet 2016

skank800

Den här skänken köpte jag i somras.

Det var tänkt att vara mitt sommarprojekt. Fast det blev inte så. Mycket av min tid går åt till andra och det är jag inte van vid. Nåja. Nu har jag målat den klar och Janne har hjälpt mig att skruva ihop den. Kvar är beslag och dörrarna, de senaste ska tapetseras. Frågan är var jag ska ha skänken?

Från början tänkte jag ha den i hallen – det som kallas allrum på ritningarna.

Den turkos ville jag flytta eller sälja, istället har jag insett att jag har min fina vita lilla bokhylla där och det fungerar inte alls med den här skänken. Istället tänkte jag göra ett rum i rummet. Det är vardagsrummet jag tänker på.

Antagligen påbörjar jag det projektet idag.

På egen hand. Jag får se om jag orkar. Igår var en blandad dag. Förmiddagen var underbar, jag städade, solen strålade och jag tog en kaffe med Lady på trappen till tvättstugan. Vi gick en lång promenad – med Krut. Åh…han sliter och drar och jag tror faktiskt inte jag kan göra något åt det. Han får stanna i hundgården för helt ärligt kan han orsaka en olycka. På kvällen åt vi gott, jag hade komponerat en ny rätt (lövbiff som jag bankade ut och fyllde med Västerbottenost och rökt skinka, panerade och stekte långsamt).

Fast till efterrätten gick det fel.

Jag hade ansträngt mig för att göra Creme Brullé, men när jag skulle använda brännaren för första gången gjorde jag fel och det började brinna en liten stund i köket. Jag satte fyr på ångorna från mitt grejande med gasen. Tyvärr hann jag bränna bort lite hår på ögonfransarna, händerna och lite av luggen. Janne sa ”du har haft sönder den”. Trist att det första han gör är att anklaga mig för att haft sönder brännaren. Han menar inte så, men han säger saker han inte menar och det kan göra mig ledsen. Dessutom var brännaren min och jag har betalat den som allt annat i mitt hus.

Jag är för tillfället så jäkla trött på att göra livet gott för alla runt om mig.

Slut och trött i själen. Jag förstår att det är en lisa för mig att åka till Bromölla, att vara där i lugn och ro. Förlåt för mina ord, men ibland måste jag också få bli besviken och trött.

Nu en kopp kaffe.

Solen börjar titta fram. Ingen mer Krut på promenaderna och – ja, resten av besluten i mitt liv tar jag en annan dag.

Kärlek!

Det här inlägget postades i Personligt. Bokmärk permalänken.

En kommentar till sommarprojektet 2016

  1. Carina skriver:

    Den viktigaste vi ska vara snäll emot är mot sig själv, det borde man bli bättre på…
    All kärlek till dig! <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>