Vila

lapptacke

Du milde vad jag var trött efter mitt arbetspass i går.

Jag sov som vanligt dåligt, det gör jag oftast när klockan ska ringa 4.45. I bästa fall fick jag nog fyra timmars sömn. När jag kom hem trodde jag att en promenad skulle pigga upp mig, men jag avbröt efter halva sträckan och vände hemåt. Idag stålar solen från en blå himmel med vita puffiga moln och min tanke var att ta en lång runda ute i friska luften. Fast kroppen sa ifrån och istället tog jag det långsamt och städade min lilla lägenhet, gick till bibblan och låg och läste på soffan.

Fast jag började med att skära ut lappar till det täcke jag tänkte ge till Walle i present.

Han fyller sex år den första augusti och han ska få en riktigt fin sak förutom täcket. Något jag helt och hållet vet med säkerhet att han blir riktigt glad av. Bilder kommer fast det är ju några veckor till. Det är elva dagar kvar tills jag kan ta tåget upp till stugan för fyra veckors ledigt. Jag jobbar många tolvtimmarspass innan jag kan andas ut.

Den här gången tar jag inte tåget direkt efter nattpasset.

Istället åker jag upp min första lediga dag när jag har tömt soporna och fixat allt här i Bromölla i lugn och ro. Det känns fint. Dessutom tänkte jag ta ett tåg som passar att jag sitter och fikar i Hässleholm en stund, för det är något jag gillar – Espresso house i Hässleholm är bästa fikaplatsen i Sverige och förutom en anställd är alla rara även om ingen slår den första gänget anställda de hade (varav en är chef, om jag inte har fel för mig, i Kristianstad numera).

Nu väntar lite mat och fix av matlåda.

Sedan ska jag sova innan nattpasset. De här dagarna innan semestern ska jag försöka vara rädd om mig eftersom jag jobbar många timmar. Jag måste städa åt mina föräldrar i nästa vecka och jag vill egentligen inte, men känner att jag måste. Om jag är trött blir det så mycket jobbigare att lyssna på mamma än vad det är normalt. Jag skäms, hon är min mamma och jag städar åt henne och pappa för att jag känner att jag vill ge det. Dock blir det lite mycket ibland.

Äh…jag ska inte klaga.

Jag är frisk, lycklig, har ett jobb, en stuga, en lägenhet och livet tuffar på och jag är otroligt nöjd och glad för det.

Kärlek!

Det här inlägget postades i Personligt. Bokmärk permalänken.