Trött

hanger

Jag är så trött och slut att jag har lust att bara lägga mig ner och dra täcket över huvudet.

Det är det där med att jag sällan har tid över här i Bromölla. Jodå, jag gör saker som jag ska göra – det är bara det att allt sker med en blick på klockan. jag sover innan jag ska jobba natten men vet att jag inte kan sova ut, jag vet att jag måste sova och innan dess laga mat, fixa matlåda, diska och allt det där andra som faktiskt måste göras. Alltid den där klockan som tickar och som gör att jag inte kan fixa något i min egen takt.

Det är nämligen så att jag är långsam.

En drömdag för mig i trädgården är en dag utan klocka. Där jag kan gräva lite, dricka en kopp kaffe, gräva lite till, fundera en stund – ja, alltså i långsam takt. Jag är sällsynt långsam. När jag går är det också i långsam takt, hur ska jag annars hinna njuta? Jag har en ledig dag på tisdag men då måste jag städa hos mina föräldrar (förlåt att jag klagar men jag är så himla trött och sliten). Jag vill städa som en sorts gest och tack för vad de har gjort för mig under min uppväxt men också för att jag har en helg helt ledig framöver och då gärna skulle vilja ha hela helgen utan plikter mot någon annan. Den 7 oktober åker jag till Köpenhamn och allt fungerar, det är Pokemon-dag på Fisketorget och det skulle vara skönt att sedan vakna upp och äta frukost långsamt på söndagen. Typ sådär.

Hur ska någon förstå mitt behov av ostyckad tid?

Av tid för mig själv där tankarna får löpa fritt? Egentid tycks vara något som är fult, men för att fungera måste jag ha tid över där jag samlar ihop själen och hämtar andan. Där jag slipper svara på frågor, där jag får fundera utan avbrott, där kroppen inte behöver parera för varken det ena eller det andra, för vila på något sätt.

I morgon när jag vaknar efter nattpasset har jag tvättstugan.

Jag slipper i alla fall att gå ner till Ivösjön eller Skräbeån och tvätta. Alltid något!

Kärlek!

2 reaktioner till “Trött”

  1. En likhet till, jag är också långsam. Kan väl göra det mesta med mina händer t ex, men fort går det inte.
    Jag förstår ditt tidsbehov! Det är ju inte mycket tröst när jag bor i Skövde och vi aldtrig har setts – men du är inte ensam i alla fall.
    Jag tycker jag har all rätt att låta tiden rinna mellan fingrarna bäst jag vill (nu blandade jag nog ihop det lite, men du fattar) för jag har flängt nog i mitt liv. Och passat tider nog i mitt liv. Nu har jag bara hunden som är beroende av mig, för övrigt råder jag mig själv. Äter när jag vill och vad jag vill. Sover när jag blir sömnig. Osv osv. Det är skönt! Och om nån skulle ha synpunkter på hur jag lever är det deras problem! Det sista borde du ta efter lite. Jag får intrycket att du nästan förväntar dig att folk ska ha negativa synpunkter på dina göranden och låtanden. Det tror jag du har fel i! Möjligen är de avundsjuka på allt du åstadkommer, det kan jag väl tänka mig! Kram!

  2. Tinto: Hmmm…jag har nog insett att många missförstår mig. Det är tyvärr de kommentarerna som sätter sig hårdast. Ibland kan jag inte förstå hur folk kan inbilla sig – tro – att jag är det ena eller det andra. Inte konstigt att jag går mycket för mig själv, då slipper jag alla missförstånd som kan uppstå genom att jag är som jag är.

    Själv vill jag bara vara vänlig och rar, omtänksam men ändå rak.

    Jag har också insett att det finns de som vill leva mitt liv, i alla fall då och då. Flera av mina kvinnliga bekanta har sagt ungefär ”jag är avundsjuk på ditt liv”. Jag är inte heller villig att ge upp min personlighet, fattas bara!

Kommentarer inaktiverade.