Vision

Girlang

Jag har en känsla av att jag kommer att leva billigare när jag slutar jobba.

Fast när jag tänker efter kan jag inte komma på varför det skulle bli billigare. Janne tror att det blir billigare men när jag frågar honom varför det skulle bli billigare kan han inte svara, faktum är att han är rätt trött på att jag bara inte ger mig och accepterar. Nu har jag ju alltid matlåda med mig eller går hem och äter, det händer aldrig att jag går ut och äter på lunchen. Möjlige en fem gånger på de tjugo åren jag har jobbat här. Så…vad skulle bli billigare?

Ändå känns det så.

Möjligen minskar resekostnaderna. Något annat kan jag inte komma på. Däremot kommer matkostnaderna att öka, på några dagar där gör jag av med det jag handlar för under två veckor i Bromölla. Varför det är så kan jag inte svara på. Kanske för att jag vill bjuda och att det alltid är kött på menyn. Jag får introducerar vegetarisk mat!

Annars känner jag mig lugnare nu.

Dagarna i Småland har varit stressande, det blev fel från början när jag inte kunde koppla av när jag kom upp. Tågförseningen gjorde att jag inte kom i säng förrän vid lunch och det ställde till det. Nä…det var inga bra dagar och jag vaknade med migrän i går natt.

Men bra saker inträffade. Jag och Janne mätte ut olika storlekar på mitt blivande växthus. Sedan dagdrömde jag i går kväll och – ja, jag kommer att ta ut svängarna. Jag kommer att tro på mig själv. Fast de säger att om man ser visioner och håller fast vid dem så blir de sanna.

Lova att inte skratta, men jag vill att mitt liv ser ut ungefär så här.

Yoga, jag har övat tidigare och mår så himla bra av det men jag tar mig aldrig tid. Lugnet, jag önskar mig lugnet i själen när jag bor i Småland. Böcker mår jag bra av. Vegetarisk mat. Trädgården. Lady. Promenader. Ungefär så. Det räcker fint.

Jag tänkte försöka få mina dagar att se ut så här.

Yoga.
Frukost.
Promenad.
Lätt lunch.
Trädgården – hämta barnen om det behövs.
Laga mat.
Skriva och läsa.
Brasa.

Det räcker fint för mig.

Jag tänkte mig att bjuda Sara och Oskar på middag i alla fall en gång i veckan. Mina planer är också att jag och Janne äter tillsammans fredag, lördag och söndag – det får räcka. Han lagar ju ändå mat till sin matlåda och jag behöver då inte känna att jag har en tid att passa som ”nu måste jag börja skala potatis” eller annat. Kanske är det egoistiskt men jag måste ha min frihet annars går det åt skogen.

Jag behöver också några kvällar i veckan där jag är själv.

Antagligen faller det i god jord för han har ju själv en del att göra med jakten och annat. Jag måste liksom ”freda min frihet”.

Ja, så ser min version ut.

Långa promenader i skogarna som jag ska lära mig hitta i som i min egen ficka. Många timmar i trädgården och många blommor och grönsaker som jag driver upp från frö. Jag kan se mig själv gå omkring i trädgården med mina slitna kläder och på sommaren i Jannes stora shorts och min stråhatt som hamnade i barnens pool och som har förlorat formen.

Jag ser mig ha fullt upp med alla nya rabatter jag ska gräva, om klätterrosorna jag kommer att ha runt två portaler, om gräsmattan på framsidan som jag kommer att klippa med en handgräsklippare (cylinderklippare som Janne jämt rättar mig att säga), om en vattenspegel som jag tänkte försöka mig på (ett stort betongfat som jag målar svart?) för att spegla himlen. Jag drömmer om att äta sill och egen potatis i växthuset till midsommar när det regnar och jag ser hur jag äntligen har hittat rätt ställe för de två stora stenarna som jag grävde upp när vi satte upp staketet (och där Buddha får sitta och filosofera på en av dem),

Det är drömmar, men alla går att uppfylla.

Livet är fint.
Tack!

Kärlek!

Det här inlägget postades i Personligt. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Vision

  1. Tintomara skriver:

    Kött och kött, det finns ju fisk också! Nyttigare och billigare. Och pannkaka, som mina ättlingar alltid vill ha när jag ska laga mat. Sen kan man ju göra grytor på billigare bitar. Och bjuda en gång i veckan – det finns ju nåt som heter bjuda tillbaka också! Och knytkalas! För det viktiga är ju att träffas, inte vad som äts.
    Man behöver färre kläder när man inte jobbar, för hur det är så klär man ju upp sig lite mer till jobbet än när man är hemma hela dagen. Men det blir ju ingen jätteskillnad.
    Några jobbresor hade du ju inte, men du tjänar ju in på resorna mellan boendena. Resorna för att städa borde ju dina föräldrar betala.
    Det blir skillnad på kostnaderna för boende, det är ju den stora vinsten – om du säljer.
    Det kommer att gå så bra så. För du har koll. Kram!

  2. camilla skriver:

    Jag tänker att du kommer att kunna bli mer självförsörjande på grönsaker =billigare.

  3. eva skriver:

    Tinto: Min pappa sa ”så mycket som du åker tåg och buss skulle du kunna köpa en bil istället”. Men jag vägrar för jag vet hur mycket det kostar och jag har klarat mig utan bil i många år vid det här laget. Han får betala min resa om han vill att jag ska komma och städa. Det får helt enkelt ordna sig på något sätt.

    Camilla: Jag vet inte varför jag tror och känner att det blir billigare, för jag kan ju inte komma på något. Men ändå – det känns i hela kroppen att det blir billigare. Jag behöver inte så mycket kläder och har inte så mycket heller, i trädgården går jag omkring i fläckiga och urtjänta kläder. Faktiskt fnissar jag mest åt de annonser i tidningarna som säger ”var snygg i trädgården”. Ok , det är fint men jag kan lätt låta bli att handla den sortens kläder.
    Jag tänkte att jag skulle försöka odla så mycket som jag kan, med tanke på vad växthuset kommer att kosta ligger det många månads-matkassor i den summan! :)

  4. Louise skriver:

    Hoppas att dina planer går i lås. Ett fritt och oberoende liv! Med trevliga mænniskor runt dig, som inte førvæntar før mycket!

  5. EvaP skriver:

    Louise: Egentligen blir allt perfekt om jag kan betala mina räkningar, ge lite presenter, köpa mat och ha gott kaffe och mat att äta samt en trädgård i ständig förändring – det räcker fint för att jag ska må bra.

    SEdan hoppas jag förstås på rara människor runt om mig.

Kommentarer inaktiverade.