Samma visa

Min mamma, min pappa, min dotter och min bror.

Alla fyller år inom fyra veckor. Frånd den 25 januari till den 26 mars. I familjen är jag den enda som jobbar skift. Och varje år blir det samma diskussioner.

Numera ordnar Sara sin egen födelsedag, jag kan därför säga till alla att ”det får ni ordna upp själva”. Ändå ringer mamma och vänder och vrider på det hela. Den här gången kan bara min bror och hans son komma till mammas eventuella kalas. En annan dag kan både bror, hans båda barn och sambon komma, men då kan inte jag.

Jag försöker säga till mamma att det kanske inte är så viktigt att alla kan komma alltid och att vi är vuxna och en födelsedag kanske inte alltid är så viktig. ”Det kanske räcker med min bror, hans son och jag kommer”, säger jag. Dagen efter kan inte jag. ”Du kan ju fira på söndagen, då kan inte jag med min bror med familj kan komma”, fortsätter jag. Det köper hon.

Sedan har vi min dotter som ska fylla 29. Hon ringer och säger att hon ska fira en dag då jag jobbar – ja, hela den helgen. ”Kan du inte byta eller ta ledigt”, undrar hon. Jag vet inte hur många gånger jag har förklarat för alla inblandade att det inte bara är till att ta ledigt och om jag tar en dag ledigt så går det två semesterdagar.

Jag tänker ofta, om jag är den enda som jobbar skift varför ringer de inte och frågar mig om jag är ledig? Och om de vet fakta och ändå spikar en dag utan att fråga måste de väl för tusan vara medvetna att jag mycket väl kan jobba den dagen? Varför ska det vara lika stor uppståndelse varje år?

Tidigare har jag tagit ledig, jag har bytt och försökt fixa det på alla sätt. Numera gör jag inte det. Jag berättar vilka dagar jag kan – om de frågar – och kan jag inte så får det vara för min del. I dag föreslog jag en annan helg till min mamma, men då kunde inte hon för de skulle på bingo. Den lördagen jag kunde skulle min svägerska och brorsdotter på ett idrottsevangeman. Alltså – det hänger inte bara på mig, men jag får skulden.

Nu är klädkammaren tom, jag har torkat av, jag har dammsugit och jag har torkat golvet. Snart ska kläderna, skorna och väskorna tillbaka på sin plats. Det får bli lite terapi för mig.

Det här inlägget postades i Min klädkammare och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Samma visa

  1. Extraminnet skriver:

    Åh, vad jag kan relatera till dina familjeproblem! Att vara den enda som jobbar och vara den ”besvärliga”. Hur man än gör är ingen nöjd. Allra minst man själv.

    <3

  2. eva skriver:

    Extraminnet: Jag försöker vara rak och säga ”ni får ordna det själva” när de där kalasen krockar med varandra och med mig. Ändå är det precis som du skriver ett missnöje och allra mest med mig själv.

  3. Tintomara skriver:

    Jag undrar – fast nu känner jag ju inte din familj förstås – om du inte läser in för mycket i vissa uttalanden eller andra bemötanden. ”det hänger inte bara på mig men jag får skulden” – är det inte bara du som tänker så? Och så tror du att de andra tänker likadant.
    Jag tror att de glömmer bort att du har det som du har det med tider, och sen skäms de lite för att de glömde – igen – och då kan de låta lite negativa. Inte för att det är ditt ”fel” utan för att de känner sig lite klumpiga. (Och det är de ju också!)
    Sen tycker du ju ofta att de inte uppskattar dig som du skulle önska. Men är det så kan de väl inte bry sig så himla mycket om ifall du kommer på en viss dag eller inte?
    Eller är det nån prestigegrej att kunna säga att ”alla var där”? Eller vill de slippa dela upp firandet för att dt blir besvärligt?
    Din mamma och pappa borde kunna enas om en dag att fira båda födelsedagarna.
    Min yngsta dotter och de båda äldsta barnbarnen fyller inom en vecka. Barnbarnsbarnet och ett av barnbarnen med en dags mellanrum. Det blir en del hopslagna firanden, lite olika år från år, och det är bra ur miljösynpunkt eftersom vi inte bor på samma orter, och så är det bra ur kalorisynpunkt för det blir inte så himla många tårtor!
    Du ska inte behöva ha dåligt samvete för att du jobbar!
    Säg: Om X år går jag i pension, då ska jag komma när det passar er! ;-)

  4. EvaP skriver:

    Tinto: Återkommer när jag funderat färdigt. Puss.

Kommentarer inaktiverade.