Den ljusa linnekavajen

Med hjälp av Författarkortleken har jag skrivit följande treminuterstext. Helt oredigerad.

Den ljusa linnekavajen skymtade mellan träden när han försvann bortåt floden.

Det var dans och de hade delat på en flaska vin innan de gick vidare till dansbanan för att träffa sina vänner. Hon kände en ängslan redan tidigt på kvällen.

Något i hans rastlöshet, något i hans iver att vilja skynda på sekunderna, sa henne att det var något speciellt som drog. Inte hon, inte de tillsammans och inte kvällen. Det var något, eller kanske mer rätt någon.

Hon kunde bara ana att det var tjejen som hade kommit i sällskap med grannens dotter. Den dotter som studerade i Göteborg och nu var hemma en vecka för sommarledigt, en studentkompis hade åkt med och det var antagligen hon som lockade, som fick hans testosteron att flöda och lusten att bubbla över .

Han dansade pliktskyldigast med henne, försökte på ett konstlat sätt locka henne till skratt. Det var ju bara det att hon kände vibrationerna, hon såg den avvaktande blicken i hans ögon, märkte att han ville bort från henne och att han kunde inte hålla blicken borta från den där studentkompisen.

Och inte hon från honom.

När hon såg hans ljusa linnekavaj försvinna mellan de bleka björkstammarna letade hon genast efter den där unga, vackra, smidiga tjejen med gott självförtroende, hon kunde inte finnas. Grannes dotter sneglade på henne och vände bort blicken lite väl snabbt

Själv stod hon kvar med barnvagnen och en oro i hjärtat. Lite fukt letade sig fram i ögonvrån och hon böjde sig ner över den lilla för att rätta till filten. Det hade inte behövts, det var bara en undanmanöver för att dölja de blivande tårarna.

Det ropades, stojades och svängdes rundor på dansgolvet. Brädorna svajade, alla var glada och hon kände hur det bildades ett tomt område runt henne. Alla kunde känna hennes sorg när han försvann mellan björkstammarna, men de vill inte ta hand om problemet som fanns framför ögonen på dem. Hennes outtalade sorg lade sordin på kvällen för de andra och därför bestämde hon sig för att gå hem.

Hon skyllde på den lilla och alla log,nickade och sa sköt om dig.

Det här inlägget postades i Skriva och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Den ljusa linnekavajen

  1. Freja skriver:

    Jag gillar dina ”3-minutare”, jag blir alltid nyfiken på fortsättningen!

  2. eva skriver:

    Freja: Haha! Du…det här mitt första skratt i dag. Tack för att du berömmer mig. Jag har sällan ork och kreativitet att fortsätta de där 3-minutrarna, men roligt är det att skriva dem.

Kommentarer inaktiverade.