Värd att dö för

Mitt mål med dagen var att köpa te – grönt te med lime. Det finns bara en butik i Bromölla som säljer te i lösvikt och det är Birthes hantverk.

I dag hade hon stängt på grund av sjukdom och även om jag först kände mig lite gnällig för att jag inte skulle få mitt te, så insåg jag att en väntan på några dagar är inget mot att vara sjuk.

Sedan gick jag vidare till ICA för att hämta ut paket, i ett av dem fanns klänningen. Den klänningen!

Mycket 60-tal, mycket blommor och inte alls något som passar en häst – men åhhh vad jag älskar den. Helfodrad, enkel och med en vidd i kjolen som gör att ingen ser smal ut i  den såvida man inte är ”petit”. Jag är inte det minsta liten, tvärtom är jag med mina 180 cm och dryga 70 kilo en grov kvinna – ändå ska jag behålla den för jag känner på mig att det kommer en sommarkväll då den är som gjord att ha på sig.

Blunda för mina randiga sockar, högarna i hallen, tvättställningen till vänster och min aning krökta rygg (jag fick syn på den där ryggen för ett halvår sedan på en annan bild, jag försöker tänka på att räta upp de inåtroterade axlarna och räta på ryggen).

Nå…har ni blundat för det jag bad er om, kan ni tänka er en alldeles lagom varm sommarkväll, ser ni mina röda sandaletter? Inser ni att jag måste behålla den? 

Nu ska jag försöka bringa ordning i mitt hem. Det är oordningen i hallen som sprider sig likt en farsot till resten av lägenheten. När jag fått alla saker på sin plats ska jag hänga klänningen någonstans där den är väl synlig och njuta av den utsikten.

Det skönt med att vara singel är just det att jag inte behöver bry mig om vad min partner tycker, jag har en frihet som är guld värd!