Lady

Lady
Lady

Här är hon – den finaste hunden i hela världen.

Lady. Jannes hund och min älskling.

Godermorgon

Barnen på cykel
Barnen på cykel

Jag har hittat bilderna!

Hur det hela har gått till ska jag nog inte berätta, men de fanns inte på usb-stickan i alla fall. Nu vill jag helst redigera bilder på löpande band, men jag tänkte boka en dag för det. Dagen i dag har jag för mig själv. Janne ville titta inom för att säga ”hej”, men jag vill inte ens det. Jag vill ha en ostyckad dag för mig själv. På morgonen (förmiddagen) är jag alltid lite seg, det går långsamt. Medan som i natt satt jag och stickade och funderade fram till efter midnatt.

De tiderna passar förstås inte alls Janne som jobbar hårt och stiger dessutom upp tidigt.

Så länge vi två kommer överens är det ingen fara. Sara, och en del andra skulle jag tro, tycker det är märkligt att vi inte träffas jämt. Förhoppningsvis inser Janne att jag behöver tid för mitt. Strax ska jag sätta mig och sticka klart halsduk nummer två, fästa trådar och sy fast knappar. Sedan får jag se, kanske jag plockar fram symaskinen efter en dusch och går ut med Lady lite senare – eller gör jag på annat sätt.

Att äga sin egen tid – ja, det är helt underbart.

I Bromölla hade jag en prydnad, ett ganska stort hästhuvud. Det passade inte riktigt in hos mig, men fint var det. En kollega vill köpa men jag gav bort det. Mina fina Gabbhe-mattor fick en god vän. Det känns skönt att släppa taget, även om jag nästan var ägd av de där sakerna. Det har förstås med pengar att göra. Om jag sliter och släpar och sparar och köper för att sedan bara ge bort är lite tufft. Men jag vill inte vara ägd av saker och det är jag ju om jag inte kan släppa taget om det som faktiskt inte har plats i min stuga.

En hel del kommer att säljas på loppis.

Det är allt från småbord, tvbänk, soffbord, glas, porslin, textilier, leksaker, kaffekvarn, mjölkskummare, prydnadssaker – jag får nog komma på mer framöver för jag vill ju locka folk till loppisen. Mina priser hade jag tänkt skulle vara låga.

Fast nu till brasa, Lady och stickning.

Kärlek!

Bilderna

För 12 år sedan
För 12 år sedan

Jag sparade bilder från min dator innan jag installerade om den.

Nu kan jag inte hitta de aktuella bilderna, men de från när jag fyllde 50 dök upp plus en del andra. Det har passerat midnatt och det är en ny dag. Åtta hela veckors ledigt finns kvar. Underbart. Jag tänkte att jag skulle göra just sådana saker som att ”samla ihop” min dator, sortera bilderna och fixa smått och gott.

Idag har jag promenerat med Lady i krispig kyla och sol.

Sedan gick jag hem till Janne och hämtade Krut och gick en sväng med honom, det märktes för han var lugn i kväll. Janne har jagat hela helgen och det är allt lite synd om Krut som står i hundgården. Jag kan inte ha honom här för han gnyr och springer runt i sin längtan efter husse. Men kortare stunder går bra om jag hämtar honom i hundgården och går en runda. Däremot är han avskyvärd att promenera med – han skäller och vill helst döda andra hundar och jag skäms ihjäl, han drar och sliter i och det känns som en strid på liv och kniv.

Nu ska jag sticka några varv till innan jag går och lägger mig.

Kärlek!

Samla

Rännebron vid Karsås
Rännebron vid Karsås

Alla dessa fina ”rännebroar” som finns här runtom.

Tänk om jag skulle fotografera och samla ihop alla? Det hade varit ett roligt projekt. Idag har jag gått en promenad med Lady och sedan hämtade jag Krut och gick med honom eftersom jag tyckte så synd att han skulle stå i hundgården en hel dag igen. De har skjutit en älgkalv, sista tilldelningen, och nu ska de hämta hem en hund som har ståndskall.

Här har jag tänt en brasa och nu ska jag njuta.

Det gör Lady och Krut redan.

Kärlek!

Pannkakor & Prat

Pannkakor
Pannkakor

Det är oerhört sällsynt att jag och Sara sitter ner och pratar.

Antigen stressar hon till jobbet eller ska hon och Oskar iväg och det blir mest att de lämnar in barnen och det är helt ok för mig. När de hämtar är de oftast båda två och så är Janne här. Men i går jagade båda männen och jag hade barnen tills det att Sara kom vid lunch. Hon stannade i någon timme och vi fick äntligen prata mellan barnens skrik och kiv.

Det finns alltid två sidor att se på saker och ting.

Det glömmer jag ofta bort. Skönt att hon fick ge sin version och mycket föll på plats. Jag hoppas att jag kan under lätta för henne framöver, Oskar jobbar och Sara är den som kör fram- och tillbaka – dagis, skola, fritan, jobb och annat som tandläkarbesök.

Jag berättade också – igen – om mitt behov att vara ensam, hon tycker det är lite konstigt att jag inte vill ha Janne här hela tiden. Det är nog inte många som förstår. Idag är jag ensam. Inga tider och Janne sa att han skulle titta inom efter jakten och sedan sova hemma. Jag är glad över att han inte lastar över hela ansvaret på mig utan att han säger ”jag har också ett hem att sköta”. Det stämmer ju, han måste tvätta, förbereda matlåda och annat. Dessutom tror jag inte att spontanbesök av hans vänner sker här hemma hos mig.

Hur som haver.

Det där med mat. Jag har aldrig varit mycket för matlagning, nog för att jag har försökt men jag har ju inte förstått. Numera älskar jag att laga mat, i alla fall oftast. Igår stod jag där med en stek, en älgkalvinnanlår-stek. Hängde ni med? En stor. Och jag tror jag hade platsat i en film när jag tittade på den och tänkte ”hur faen gör jag här”. Men klockan elva hade jag lyckats få bort lite hinnor och någon sena, sedan gnodde jag in kryddor som rosmarin och några krossade enebär, skar upp lite grann på ytan och fyllde med finhackad vitlök, stekte till en yta och så in i en stekpåse.

För jag har hittat än det ena och än det andra när jag äntligen har haft tid att gå igenom mina saker.

När jag kollade i en bakbok låg där just stekpåsar. Det är inget jag använder speciellt ofta, men igår fick jag till det. In med steken i påsen och så in i ugnen i 125 grader från elva på förmiddagen fram till nästan fem. Jag lindade in den i folie medan jag gjorde sås på skyn och en hel del grädde. Kokt potatis och så min egen goda sallad. Allt var klart till Janne dök upp och det var riktigt smarrigt.

Vi har en tendens att om vi öppnar en flaska vin så tar den slut.

Janne toppade med den wiskey han fick av mig i julklapp, ett litet glas. Vi somnade gott måste jag säga, i alla fall jag. Janne var uppe två gånger med hundarna på natten, jag kan inte fatta varför de ska ut mitt i natten. Det är trist och jag blir störd för att inte tala om Janne som måste ta sig ur sängen och sedan släppa ut dem. När jag och Lady är ensamma på nätterna sover hon fram till morgonkvisten, kanske är det Krut som inte är helt trygg i min miljö?

På tal om Sara.

Vi åt pannkakor, något jag aldrig gjorde när hon var liten. Jag hade inget sådant med mig hemifrån och jag har aldrig lyckats. Men…skam den som ger sig, numera gör jag pannkakor på löpande band. Goda är de också. Vispad grädde och hemmagjord sylt. Till det kaffe och prat.

Nu är det söndag men det känns inte så.

Janne är nämligen iväg och jagar älg idag. Jag tänkte gå en promenad med Lady och kanske jag hämtar Krut och gå en sväng med honom. Egentligen vill jag inte men jag tycker synd om honom när Janne jagar hela helgerna. Det kan ju vara ett sätt för honom att närma sig mig.

Jaja…

Och så var det mitt nya bildbehandlingsprogram. Jag har letat efter en bok men de tycks vara slutsålda när det gäller Lightroom 6. Jag försöker men ni ser ju på bilden ovan, inget blir riktigt bra. Fast jag ger förstås inte upp, om några månader kommer jag att bemästra eländet.

Nu vidare i dagen.

Kärlek!

Tokig

Jag och Janne dansar
Jag och Janne dansar

Igen kände jag den där känslan som ger avkoppling – den att jag äger min dag och tid.

Nästan i alla fall. För ikväll och i natt är jag barnvakt. Det är inte speciellt ofta och jag gör det oftast gärna. Igår hade jag en skön dag. Det blev så himla fint när jag röjde i tvättstugan och flyttade in extrakläderna till förrådet där det finns en klädhängare. Framåt kvällen skulle Janne komma och jag passade på att laga mat innan dess (han har nämligen som rutin att hälsa på sin mamma på torsdagarna).

När jag stod vid spisen ringde Walle.

De ville titta inom. Uppenbarligen var de hungriga och även om jag påpekade att det var en vegetarisk köttfärssås skulle de smaka. Det är en jäkla skillnad att laga mat till mig själv och att göra det till ytterligare tre personer. Jag hade ju maten på spisen och jag delade med mig. Sedan kom Janne som också smakade. Jag lagar min vegetariska mat när jag är ensam för de andra är köttätare. Vegetarisk mat är för dem ungefär som att äta en sallad till maten…

Men Walle tyckte det var jättegott.

”Det godaste jag någonsin ätit”, sa han och eftersom Helmer tycker som Walle åt de upp. Oskar äter i och för sig allt men han klämde också i sig en hel del. Och så Janne. Det blev inget över. Jag som tänkt att jag skulle ha några portioner i frysen. Den vegetariska maten är betydligt billigare så det är helt ok.

Annars?

Jag blir galen på Lightroom 6. Att det ska vara så konstigt och besvärligt. Men jag ska lära mig, det är bara det att jag tycker det är slöseri med tiden att sitta en timme med en bild och ändå blir det inte som jag tänkt.

Bilden ovan?

Det är jag och Janne som dansar. Jag blir glad var gång jag ser den för det är liksom verkligen vi två. Det där fina huset önskade jag och fick i julklapp av Sara och hennes familj, precis som den lilla ljuslyktan i förgrunden som jag fick förra året.

Nu jäklar ska jag starta dagen.

Kärlek!

Märklig känsla

barnen

Långsamt börjar jag varva ner.

Men det är långsamt. Det där med att bara gå omkring i stugan ensam på kvällarna är en njutning. Tystnaden. Brasan. Sticka lite. Rensa i någon låda. Ändra på lite grejor. Mumma skulle jag kalla det! I morse låg jag kvar i sängen i tio minuter och bara kände efter – alltså, känslan att slippa stress och slippa titta på klockan.

Vilket underbart liv jag har just nu.

Tacksam som få. Med Posten i går kom både OS-dvd och Officepaketet. Jag hade klarat mig utan men vissa saker vill jag ha och vissa saker vill jag bestämma. Men när jag ringde Dustin innan jag beställde hade jag oturen att få prata med någon som var nedlåtande. Tänk att de inte fattar att de som sitter och ska svara på frågor måste både tåla de som ringer och som undrar om detaljer precis som de måste tåla när äldre damer frågar.

Enligt säljaren sålde de inte något på skiva längre eftersom de flesta datorer numera saknade läsare.

Vad fick jag? En skiva förstås. Kan jag partionera min disk undrade jag och säljaren svarade ”ja”. Ännu har jag inte lyckts lista ut hur man ska göra och de frågor som kom upp i win7 kommer inte upp i win10. Jaja…jag slipper i alla fall alla töntiga meddelande som gratisversionen hade.

I morse tog jag tag i tvättstugan.

Den fick sig en extra duvning. Fullt av hjälmar, tygväskor som jag har när jag handlar, udda kläder och annat har gjort att det sett skräpigt ut. Nu är det betydligt bättre även om jag nog ska skaffa mig både en skohylla och en hylla att lägga hjälmarna på.

Strax ska jag koppla Lady och gå en promenad.

Idag tar jag kameran med mig för på hemvägen ska jag hämta ett nytt paket, det är ett nytt bildbehandlingsprogram och äntligen känns det skoj igen att ta bilder.

Nu åter till livet här i Bodafors.

Ikväll kommer Janne, vi ska ha en dejt. Det är nog konstigt i mångas ögon, men jag vill inte ha honom här jämt och ständigt och han önskar att sova hemma när han ska jaga dagen efter. Det kan jag verkligen förstå. Det ska packas vapen, matsäck och annat. Betydligt enklare att bara stiga upp och fixa än att sätta sig i bilen och köra hem för att göra detsamma.

Skönt att han också har önskemål.

Vi vill att det ska fungera mellan oss även om jag numera bor här.

Kärlek!

Det där med att sortera

Lite hit och dit
Lite hit och dit

I går kom Sara med familj på en kaffe.

Det kändes som om något skavde, men jag hoppas de ordnar upp det. När de åkt stickade jag lite och sedan kopplade jag Lady för en nattpromenad. Nu börjar Bodafors, som inte är speciellt stort, bli min vän. På julaftonskvällen hittade jag en liten runda som är lagom innan läggdags.

Jag fixade i går också – förstås.

Rensade ett lite grytskåp där jag hade bland annat över tio formar till bröd (typ raka sockerkaksformar) och annat som jag absolut inte behöver ha så många exemplar av. Det ska bli roligt med loppis i maj. Vad har jag för planer idag? Baka. Åh…det var längesedan jag hann med att baka bröd. Det ska bli roligt. Antagligen stickar jag några varv och symaskinen ska fram. Jag ska fortsätta med lapptäcket till Walle och sy ett överdrag till en brödkorg som har fin form men lite trist tyg.

Mellan varven kikar jag in i tv-rummet – finns det något tristare namn än just tv-rum?

Även om jag inte tittar på tv ofta vill jag att det ska vara ett trivsamt sådant. Tänk, från början var det tänkt som ett pysselrum och de två skrivbord som Sara fick till barnen (som stod i Bromölla) skulle jag ha mittemot varandra. Symaskinen på den ena och kanske papperspyssel på den andra. Och ett stort skåp som rymde lite av varje.

Det gäller att hålla i sig när förändringar sker.

Om jag nu sorterar bort mycket och kommer att sälja på loppis för en billig peng (Eva snåjåp tycker att det känns lite tufft för det är bara dyra saker), så kommer jag att behålla korgarna. Just nu kan jag inte se någon funktion, men de kommer inte att försvinna! Jag älskar korgar och lådor. En del mindre träaskar sätter jag in på Walles rum och han lägger märke till det varje gång han kommer hit.

Livet i Bodafors snurrar på.

Det känns inte riktigt på ”riktigt”. Inte ännu. Men jag har bokat tandläkare, frissa och i dag tänkte jag kanske gå inom en sväng på bibblan. Det är ju sådana saker som i mångt och mycket gör att man tillhör en ort.

Dockbyrån lagade jag igår.

Den fick jag 1963 och jag var sju år. Mamma är duktig på att skriva, hon noterar allt – även det hon handlat på loppis. Jag hade dockkläder i den när jag var liten och i Bromölla innehöll den pass och annat viktigt. Nu vet jag inte riktigt var jag ska ha den, just nu lutar det åt att jag sätter in den i mitt syskåp och har kanske stickor i den.

Fast nu ska jag just göra det, sticka några varv.

Det är fortfarande skumt utanför, jag inväntar gryningen och sedan blir det en promenad med Lady.

Kärlek!

Inte ett enda felfritt

Mina julsockar
Mina julsockar

Här är mina julsockor.

Färdiga idag, blockade och nu framför brasan för att torka den sista fukten. Själv känner jag mig trött, lite sömnig kanske? Jag har inte gjort så himla mycket. Rensat ut ytterligare ett skåp, gått en promenad med Lady, lagat min lilla dock-byrå, stickat på sockor nummer två, dammsugit och lite annat sådär smått.

Egentligen skulle jag städa garaget men jag avstod.

Det är svårt att öppna porten och jag låter den vara låst för det är lika svårt att låsa den. Nu njuter jag av en kopp te och mina julkakor – de var faktiskt riktigt goda! Leylas kärleksmums bland annat.

Nu ska jag sätta mig och sticka några varv till.

Kärlek!

Hurra!

post

Första vardagen i mitt nya liv är här!

Jag har nio veckors ledigt framför mig (minus en dag) och jag hoppas att det blir två fina månader. Det var en fantastisk kväll i går, jag kopplade Lady och vi gick en lång runda. Det var superskönt. Sedan stickade jag och tittade på Bron. När jag var som längst bort från stugan ringde Sara, de stod utanför och enligt Sara ville Walle träffa mig.

Det är ju inte lätt när någon hälsar på spontant.

Det var i alla fall rätt gissat när jag sa att jag skulle vara tillbaka om en timme. Jag går inte fort, jag fångar Pokemon och Lady ska nosa. Men jag fick i alla fall en kväll för mig själv för de dök inte upp senare. På något sätt var jag psykiskt trött och en kväll framför brasan var vad jag behövde.

Hur ska jag förklara att jag ibland är helt slut i själen?

Att jag inte orkar umgås ens med mina nära och kära? Det är hittills ingen som förstår. Jag blir ibland förtvivlad över att ingen tycks greppa. Nåja, idag är en ny dag och jag har lite småplaner på det ena och det andra. Frukosten är avklarad, brasan sprakar och Lady väntar på promenaden. För mig är det superskönt att ut och gå, min mamma säger jämt ”det får vara ett slut på det där rännandet”. Det finns så många som vill bestämma över mig och det gör mig också trött. Ibland är det nära att jag fräser ifrån och säger ”det har du faen inte med att göra”.

Men idag är det första dagen i mitt nya liv.

Jag ska sticka klart andra sockan framför brasan, sedan blir det en promenad med Lady och efter det ska jag försöka organisera ett skåp, fundera över färg eller tapet i tv-rummet, se om jag kan få min gamla dator att fungera, fundera på om jag ska beställa de där grejorna jag traktar efter till in stickning (som en mönsterhållare) – ja, sedan organisera mera och städa garaget.

Bara roliga saker som jag verkligen gillar.

Ikväll blir det mer brasa och mer stickning.

Kärlek!