Bokat

Nu har jag klarat av det sista.

Det finns inget mer jag kan göra just nu än att vänta. Anticimex är preliminärbokade för besiktning, banken i Jönköping är preliminärbokad och på fredag träffar jag banken här i Kristianstad. Jag har redan fått lånelöfte, men har flera frågor som jag känner jag måste ta reda på.

Det åskade tidigare idag.

Helt ok. Jag tog en migräntablett, inte för vädret utan för att jag kände hur käkarna började mala. Strax är det dags för tvättstugan, det är en bra sysselsättning precis som att sy nya lavendelpåsar. De gamla ska jag byta innehåll i.

Jag funderar förstås hela tiden kring huset.

Vad måste jag ha med mig upp första dagen? Vad måste jag köpa? Gräsklipparen – tjohoooo – måste inhandlas förstås, men även matvaror och förstås material att tvätta rent snickerier och grejor att slita ner tapeterna med. Jag räknar med att förarbetet, det vill säga att huset blir rentvättat samt golv och tapeter är ute, är klart på en vecka.

Vin måste förstås med upp.

Jag måste beställa mobilt bredband lite tidigare än jag hade tänkt för självklart måste jag blogga om renoveringen. Stövlarna måste med upp samt min verktygslåda. Så småningom tror jag att det får bli en uppsättning hygienartiklar som stannar kvar, liksom något ombyte och handdukar.

Faktiskt tänkte jag att jag skulle kunna säga ”bara sängen är ny”.

Ja, en riktigt bra säng ska jag köpa när nya tapeter och färg är uppe medan resten blir inköp på Blocket eller att jag tar med upp det jag redan har och tycker om. Ähh…nu är jag där igen – skriver bara om huset. Hur som haver, ingen har budat över ännu. Det är bra.

Precis som med lägenheten löpte fingrarna sin egen väg.

Jag hade ju tänkt säga nej tack när jag sa tvärtom och lägenheten blev min, vad som flög i mig på några sekunder kan jag ännu inte fatta men det var helt rätt beslut. I går budade jag min summa och en siffra blev något annat än jag tänkt mig. Märkligt. Det upptäckte jag först i natt. Tur att det inte var siffra nummer ett!

Nu till tvättstugan.

Kärlek till alla!

Bruse

Det är en saga illustrerad på kaminen.

Man ser två av bockarna Bruse och trollet under bron på ena sidan. Huset som jag inte kan släppa. Jag har dammsugit allt jag kan ta reda på, jag har stenkoll på utgifterna och på måndag ska jag lämna ett bud. Dock ska jag ta ett snack med en kvinna som jag mötte för första gången för mer än ett år sedan.

Hon lägger tarrot.

Det har hon gjort en gång tidigare för mig, men då var jag mest nyfiken på hennes healing och hade inga frågor att ställa. Nu vill jag veta om jag blir lycklig i det där huset, om jag kommer att känna mig nöjd och belåten – jag är nog inte rädd för ekonomin, jag har stenkoll, det jag är rädd för är att jag står där med huset och känner ”nej, det här var inte min grej”.

Det kan ju faktiskt hända.

Eller att jag blir ensam på ett sätt som jag inte räknat med, det hände mig i Lund. Jag bodde där i lite mer än fyra år och den ensamheten jag kände gnagade mig sönder och samman. Fast jag vill gärna tro att jag har en fördel med Sara och hennes familj samt Oskars mamma som jag redan tycker om. Nej, jag kommer inte att hänga upp mig på deras liv och jag tror jag kommer att ha fullt upp med att renovera och umgås med Walle.

Alltså, jag vet nog redan att jag kommer att trivas.

Ändå, jag vill på något sätt ta till det andliga även om det låter löjligt. Jag har hört allt från ”vad ska du med ett hus till” till ”klart du ska ha ett hus” och självklart är det jag som bestämmer. Jag åtekrommer med vad den här andliga rådgivaren säger.

Annars hade jag migränkänninger i går igen.

Jag kunde inte förstå varför jag var ur humör. Vädret var strålande och jag hade bestämt mig för att cykla till Kjugekull och gå en säng där, men jag vände någonstans i Bromölla. ”Ok, jag cyklar till mina föräldrar”, tänkte jag men vände igen.

Det blev en dag på soffan till min stora förtret.

Jag liksom vägrar erkänna att jag har migrän. Till slut insåg jag att mina ögon sved som om jag inte sovit på några dygn. Jag tillbringade dagen i soffan med att sova och läsa.

Idag tänkte jag cykla tre mig till det här jippot jag ska på, men i morse regnade det för att klarna upp och sedan mulna igen. Jag ringde min mamma som gärna lånade ut sin bil till mig. Det är riktigt snällt. Hon är en snäll människa sålänge hon inte blir utsatt för något hon inte tycker om – som att jag funderar på att köpa hus.

Nåja. Nu ska jag ta ut pengar och sedan vänta på min mor som hämntar mig om en stund.

Kärlek!

Småland

Bästa resan till Småland.

Det var mycket fika och fika och fika…men också titt på huset som jag vill ska bli mitt. Jag inser att jag inte förstått vad pantbrev är och jag förstår det ännu inte, det som oroar mig är fortfarande kostnaden för uppvärmning. Jag har plockat hjorton och det blev 1 liter sylt, jag har för första gången sett kantareller i mängder – sådant som alla andra bara talar om.

Och huset – ja, skulle älska att bo där.

Nu måste jag varvar ner.

Kärlek!