Det är tur

Idag har jag en mörkt vinröd tunika som jag snor ihop med ett svart bälte. Den vanliga kjolen och strumporna. Tunikan är i siden och jag kan aldrig sluta förundras hur fint det känns och ser ut med sidan. Förutom den här tunikan har jag den bruna kjolen med tjocka sidenvåder i lila och grått.

Fast det är bältet som jag har.

Det är tursamt att jag är road över att läsa några få bloggar som handlar om mode, för jag vet att det ska vara långa bälte och de ska man sno på ett sätt att den långa överblivna snodden pekar neråt. Jajamänsan!

Annars är dagen i dag lite vissen. Bara så där. Och det skäms jag inte över. Jag har gjort vad jag brukar göra när det är sådana dagar, jag städar. Hela hemmet doftar rent och fint med en svag nyans av lavendel, fönsterrutorna är rena och balkongdörren står på vid gavel för att frisk luft ska simma igenom lägenheten och ge liv.

Jag funderar på om jag ska gå på bio.

De visare ”En dag” klockan sex och ”De tre musketörerna” lite senare. Jag kan också baka en ny sorts äppelkaka och läsa min bok ”Den försvunne”. Livet har alternativ.