Päronkonjac

onjak

Jag och Mona såg ”Livet efter dig”.

Hela salongen snyftade i slutet, tursam fikade vi på Espresso House tidigare på kvällen och då tog jag med mig en servett för jag anande varthän det skulle barka.

När jag kom hem tog jag en liten cappuchino, en päronkonjak och några kex samt ett tuggben till Lady. När vi ätit och druckit upp gick vi en kvällspromenad genom ett tyst och regn-rent Bodafors.

Det känns som om jag äntligen har gått ner i varv.

Det tog ganska exakt fyra veckor. Tidigare i dag har jag varit ute i trädgården. Gräsmattan på framsidan av trädgården vattnade jag för hand med lake från min Bokashi och sedan rensade jag bort ogräs från gaveln och sådde gräs. När jag tog över huset var där en förväxt ros som hade några av sina grenar innanför väggen och några övergivna sommarblommor, men mest ogräs.

Det ska ju bli ett rum i trädgården längs med gaveln hade jag tänkt.

Ett litet staket ska upp och sedan har jag en orörd plätt att göra vad jag vill med, hur fint är inte det? Strax är det midnatt så jag säger godnatt och sov gott till mig själv.

Kärlek!

PS Glaset har min mamma fyndat på loppis, hon fick det på köpet och tyckte det var fint till vårblommor. Fast om man inget konjaksglas har duger det även fint med en liten vas.

The Heat

The Heat

Jag såg filmen ”The Heat” igår.

Både jag och mitt sällskap skrattade så tårarna rann och mina magmuskler smärtade vid ett tillfälle. En bra film så får själen att må bättre. Det är Sandra Bullock och McCarty som jobbar ihop för att fånga en bov. Ja, det är en vanlig historia – men ack så rolig!

Den får fyra apor av mig!

Circumstance – förbjuden kärlek

Nja…det här var lite segt.

”Den unga Atafeh och hennes bästa kompis Shireen utforskar sin spirande sexualitet inom den subkultur som Teherans underjordiska konstscen utgör när Atafehs bror, Mehran, återvänder hem från en avvänjningsklinik som den förlorade sonen. Mehran vänder sitt gamla liv ryggen och ansluter sig istället till moralpolisen.”

Jag vet inte är jag hörde talas om den här filmen, men den har blivit hyllad. Själv tycker jag att den är stundtals vass och hemsk, men i det hela ganska seg. De får två Monkytoys-apor av mig, en film jag inte kommer att se om.

The Town

Det trodde jag inte.

Att ”The Town” skulle vara en bra film. För det är en B-film i mina ögon och den är jättebra! Jag brukar i regel se film med långa pauser med fika och annat – fast den här såg jag i ett svep.

Ben Affleck är en grabb i ett gäng på fyra, alla har ”Floristen” som en sorts ledare. Det är  han som tar reda på var pengarna finns och det är han som tycks lägga upp planerna på deras rån av värdetransporter och banker. Vid ett tillfälle tar den en kvinnlig bankchef som gisslan, efteråt blir de ängsliga att hon skulle ha sett något som kan användas som bevis och därför låter de grabben, som Ben Affleck spelar, skugga kvinnan.

Självklart ser det ut som om de stöter de på varandra i en tvättautomat, de blir kära och allt blir helt plötsligt komplicerat.

Det skulle kunna sluta som en sliskig bakelse, men jag blev lika förvånad som när jag såg ”Thelma & Louise”, ett någolunda ovanligt slut – om än otroligt, precis som i de flesta amerikanska filmer. Av mig får den fyra apor! Inte illa för en B-film!

 

Mongol

Jag såg Mongol för andra gången.

Ibland har jag nog en lite märklig filmsmak, men jag gillar alla fyra böckerna om Djingis Kahn och hans söner och sonsöner – självklart vill jag se filmen igen.

Det är en film som startar när Djingis, trygg och säker, rider med sin far för att välja ut en brud som han ska gifta sig med många år senare. På vägen stannar de till i ett annat läger och där väljer Djingis sin brud, trots att hans far motsätter sig det. På vägen hem blir fadern mördad och Djingis och hans familj blir ustött, deras klan stjäl deras saker och lämnar dem åt deras öde.

Vi får följa Djingis när han långsamt men säkert återtar den makt som hans far hade en gång.

Det är en grym film, men jag älskar den och hoppas på en uppföljning.

Fyra apor får den av mig.

 

Motstånd

Daniel Craig spelar en av de tre judiska bröder som klarar sig undan ett anfall när en hel by skövlas.

De beger sig ut i skogen, allt fler som flyr undan Hitlers patruller sluter sig till dem. De två äldsta bröderna kommer inte överens, den ena vill bara hämnas och den andre vill inte göra som fienden. Det uppstår en konflikt och bröderna delar inte läger.

Den som ser filmen får följa en grupp i stress, en jagad grupp som försöker bygga sig skydd mitt i snö och storm. Det är en otäck film och den skildrar inte allt i vitt eller svart – tvärtom.

Jag ger den tre apor.

 

Vackra lögner

Jag har sett filmen ”Vackra lögner”.

Den hyrde jag enbart på grund av Audrey Tautou, som hade huvudrollen i ”Amelie frånMontmartre”. ”Vackra lögner” är en charmig film – ja, det är ingen klyscha utan sant!

Emelie har en frisörsalong och filmen kretsar förstås kring henne, de anställda, hennes mamma och en vaktmästare som är passionerat kär i Amelie. Det är en film att njuta en stund av, men att återfå det som fanns i ”Amelie från Montmartre” är antagligen omöjligt.

Filmen får tre apor av mig.

 

Bright Star

Jag såg Bright Star.

Det är en film i samma anda som ”Emma” och ”Stolthet och fördom”. En långsam berättels om kärleken mellan Fanny och John Keats. Varje dag  har Fanny en ny klänning och det är fantastiskt att se hennes ”egensydda” kreationer.

Det här är ingen film med fart och fläkt, det är en film att njuta av och en biroll har Fannys lillasyster som är en undebar tjej med rött lockigt hår.

Filmen får fyra apor av mig. Inte illa!

The Crying Game

The Crying Game har fått högt betyg i imdb.com

Det är en film från 1992 och det gör att interiörerna är äldre. Naturligtvis. Den här filmen är två i en, dels en berättelse om hur en attack av IRA misslyckas men även en ”film i filmen” som slår hål på fördomar. Ja, jisses!

Först får man se hur IRA kidnappar en militär, de för honom till en isolerad plats och en begynnande vänskap uppstår mellan honom och en av hans väktare. Vänskapen sprirar en aning för fort, å andra sidan är det en film och  vänskap kan inte tillåtas på samma sätt som i verkliga livet. Det händer lite saker och vips är den kidnappade mannen död och en i IRA-gänget lyckas smita.

Han åker till London och skaffar sig ett liv där.

Den kidnappade mannen fick honom att lova att se till att kidnapparens  flickvän mår bra och att han skulle hälsa till henne. Det blir förstås kärlek och med den överrraskingar som slår hål på mina fördomar. Inte bara en gång utan flera.

Det är ingen film jag skulle se för att bli road, inte en film som är underhållande – nej, det är en film att få ont i magen av på ett postivt sätt.

Den får tre apor av fem möjliga. Det som hindrar mig från att ge den fyra apor är miljön, filmen är för gammal för att få ett toppbetyg.

 

Never let me go

Den här filmen har ett högt betyg i imdb.com

Däremot tycker jag det är en av de sämsta filmer jag har sett. Jag har väl ingen smak att tala om. Det är en deprimerande film som ger mig rysningar av obehag.

Den handlar om en stor internatskola – skulle man kunna tro. Eleverna har inga föräldrar och föds upp för att fungera som organdonatorer. De gör några donationer och vid den tredje eller fjärde dör de. Nej, filmen är seg och jobbig. Absolut inget för mig.

Den får en apa i betyg för jag trodde väl ändå att slutet skulle ha lite fart, fläkt och hopp. Tyvärr!

En apa av fem möjliga.