127 timmar

Jag har sett filmen ”127 timmar”.

Den handlar om Aron Ralston, som är en äventyrare. Han rusar hem inför en helg, packar ner lite saker för en tripp i ett ökenlikt landskap. På telefonsvararen har hans mamma och vänner lämnat meddelanden, men Aron struntar i att ringa tillbaka.

Han är på väg mot den totala friheten och ingen vet var han är.

När han parkerat bilen tar han sin mountainbike och drar iväg mot målet, en total frihet där ingen vet var han är. Det är bara det att han råkar ut för en olycka och armen kommer i kläm, han sitter fast nere i en bergsskreva och utan någon som helst kommunikation.

Där sitter han fast. Han inser läget och spelar in på sin kamera hälsning till sina vänner och familj.

Det är en aningen långtråkig film, men jag ville ändå se slutet. En ”Två Apor”-film.


 

Trade

Jag såg Trade för någon dag sedan.

Det är en film som handlar om trafficking. Starten är en  fattig familj där sonen har börjat ängna sig åt den kriminella världen, när han syster fyller år får hon en cykel av honom. Deras mamma förbjuder flickan att cykla eftersom området är allt annat än säkert.

Det gör flickan ändå. Förstås.

Och blir kidnappad och såld. Filmen påminner en aning om ”Taken”, upplägget är detsamma fast mindre glamoröst. Flickan i ”Trade”  blir precis som tjejen i ”Taken” upplagd på nätet för auktion. Filmen får ett knappt ”Tre Apor” som betyg av mig. Det värsta är nog att detta existerar och antagligen betydligt värre än vad filmen visar.

 

Balladen om Little Jo

Jag såg en bra film i går.

Det är ”Balladen om Little Jo” som handlar om en ung överklasskvinna som blir med barn utan att vara gift. Det är på 1800-talet vad jag kan förstå och valet är lätt för henne, hon lämnar barnet hos sin syster, packar sin väska och ger sig iväg.

Som kvinna blir det svårt att överleva.

När hon blivit såld och jagad kommer hon till en affär som säljer kläder – men inga färdigsydda klänningar. Hon väljer att klä sig som en man. Och så fortsätter livet, först som guldvaskare och efter det i ett hyresstall.

Hon lider av att se männen vara brutala och behandla kvinnor som skräp.

Till slut får hon jobb långt bort och i sin ensamhet kan hon slappna av. Dessutom blir hon en bra skytt efter att ha övat en del, hon är kreativ men till slut kommer hon i en situation som leder till att hon får en asiatisk kock på halsen. Han avslöjar henne efter några dagar.

Filmen är fantastisk i sin berättelse, i scenerna och handlingen.

Speciellt finns det en scen som griper tag i mig ordentligt, det är när hennes kock tvättar sig i floden som rinner förbi hennes ranch.  Det vackra landskapet, den klara luften som jag tycker jag kan se, den seniga kroppen och känslan hur Little Jo reagerar gör det till något som jag kommer att minnas ett bra tag. Det är som om hans kropp och att han tvättar sig gör att den smutsiga bilden av männen tidigare i filmen blir dubbelt så stor i mentalt avstånd.

Tyvärr gillar jag inte slutet. Det gör en klar 5:a till en stark 4:a i betyg. Se den! Nu har jag i och för sig en märklig filmsmak, men den är fin. Annorlunda. Lite ovanlig. Fina bilder och scener.

The Tourist

Den här filmen är enbart till för att visa benstrukturen i Angelina Jolies ansikte. Depp är en gnutta energi i det hela.

I ”The Tourist” bevakas en kvinna av polisen för att hon ska leda dem till en man som hon levt ihop med ett år och som har stulit pengar från en gangster utan att betala skatt på. Öhhh?

Hon letar upp en man som liknar den jagade och så kör historien igång. Fast det är nog ändå mest Angelinas benstruktur som visas. Jag såg den klart enbart för att jag ville veta hur den slutade.

Två ynkliga apor får den i betyg av mig.

 

Seven pounds

Ibland avskyr jag mig själv.

När jag via automatik dissikerar filmer, som i Seven pounds där jag en bit in i filmen tänker ”han ska ge x till y” och ”aha..han ska ha u för att göra z”  jag är tacksam att det fanns överraskningar i filmen.

För den är verkligen inte någon förutsägbar film, det är bara det att jag har sett mycket film.

Seven Pounds är en bra film, ett drama utöver det vanliga. Den handlar om en man som lider svåra kval över något han är skyldig till och därför bestämmer sig för att göra något gott för sju människor. En ovanlig berättelse som slutar i att jag gråter, fast det gör jag i och för sig till den tecknade filmen Lilla Sjöjungfrun också…

Seven Pounds får fyra apor av mig, det är en film jag kommer att se om, men den hör inte hemma i mitt minimala bibliotek.

Driving Miss Daisy

En skön film.

Ja, jag tror man kan säga att den är skön. Morgan Freeman spelar en änkling som söker arbete som chaufför hos Miss Daisy. Det är hennes son som insisterar på att hon inte ska köra själv efter det att hon trampat på gasen när backen låg i och hon hamnade på grannens tomt.

Långsamt får chauffören Miss Daisys förtroende, fast det tar tid och Miss Daisy håller hårt på sin integritet.

Förutom sköna bilar får man följa den tidens Amerika när svarta inte hade tillträde till vilka ställen som helst. Den får tre apor av fem möjliga.

 

The Bucket List

Underbara Jack Nicholson och Morgan Freeman!

Två män får beskedet att de har cancer och de har några månader kvar att leva. En av dem skriver en ”bucket list”, en lista om saker att göra innan de trillar av pinnen. Den andre tycker listan är för mjäkig och lägger till både det ena och det andra – sedan sätter de igång.

Jack Nicholson är en rik man med fyra före detta fruar medan Morgon Freeman spelar en bilmekaniker som fick hoppa av college när hans flickvän var gravid. Jack Nicholson spelar miljadären Edward och han beslutar att bjuda sin nyfunne vän på sin livs resa.

Den här filmen bjuder på många goda skratt och en del funderingar över livet och vad man gör med det.

Det blir tre apor av fem möjliga, en charmig film men det räcker att se den en gång. Jack Nicholson är förstås underbar som skådespelare!

 

Crash – utlottning av filmen!

Crash är en film som vunnit 3 Oscars.

Matt Dillon, Sandra Bullock, Rhyan Philippe, Jennifer Esposito är några av skådespelaren i den här filmen som har ett stort persongalleri.

Aftonbladet utsåg den till en av årets bästa filmer 2004.

Den håller än. Under ett dygn i LA vävs människors liv ihop och fram kommer rasismen, människor som fått nog, människor som tror och vill gott, smarta människor, odrägliga människor – det krävs koncentration för att hänga med, men den greppar tag ordenligt.

Faktiskt skakar den om ordentligt på ett sätt att jag sa högt ”nu får det jävlar vara nog” när jag tyckte det gick för långt.

Och den är som livet – inte alltid rättvist.

Den får fyra av fem apor av mig, det är en film jag kommer att se om igen. Och nu får du chansen att se den! Lämna en kommentar om din favoritfilm inom drama-gengren, i mitten på nästa vecka drar jag en vinnare och det blir som vanligt att första kommentaren får lott nummer 1 och så vidare.

Höstlegender

Det är en av de bästa filmer jag har sett.

Den finns på min topp-tio-lista och jag har sett den några gånger vid det här laget. I stort handlar den om en man som upplevt kriget och bosatt sig bortom bergen för att slippa ifrån krig och elände. Han bor på en gård med sina tre pojkar. Den yngste av dem, Samuel, tar med sig den kvinna han ska gifta sig med till gården.

Hon blir den som splittrar, som vatten i en sten som sprängs när det fryser.

Huvudrollen i huvudrollerna har Brad Pitt som Tristan. Han gör det suveränt. Jag ger honom ett erkännande och det är inte bara i den här filmen som jag tycker han är bra. ”Sju år i Tibet” och ”Thelma & Louise” är två filmer där han intar en central roll eller är den man kommer ihåg bäst av alla som har en biroll.

Höstlegender är ett ett drama.

Om du ska se den måste det vara med någon som du kan gråta inför, det blir en del tårar må jag säga – fast jag är i och för sig kanska känslig.

Som sagt…en av de bästa filmer jag sett, den får därför fem apor av fem möjliga – jag har redan både sett den flera gånger och köpt filmen vilket är kriteriet för att få högsta betyg av mig.

Black Swan

Jag såg filmen Black Swan för någon dag sedan.

Det var med stora förhoppningar jag petade in den i datorn (min dvd fungerar inte), tyvärr var det ingen film som passar mig. Jag förstår att många gillar den, för självklart tittade jag klart på den, men det är inte den typ av genre som jag föredrar.

Filmen handlar om en ung kvinna som tillhör ett danskompani, Svansjön ska spelas och regisören letar efter flickan som ska ha huvudrollen. Det blir förstås den unga kvinnan.

Hon kämpar hårt för att dansa den svarta svanen på ett sätt som ska tillfredställa de som hoppats och satsat på henne. Hemma har hon en mor som behandlar henne som omyndig.

En hemsk och meningslös film. Tycker jag. Två ynka apor blir betyget, inte värt priset det kostade att hyra – men jag såg den klar i alla fall.