Tidigt

Jag vet inte vad som har hänt.

Men jag har börjat vakna tidigt på morgonen istället för närmare lunch. Det kan ha att göra med att jag väljer bort tv på kvällarna och att jag har ljusa gardiner som gör att sovrummet lyser upp. Hur som helst gillar jag skarpt att slå upp ögonen vid åttatiden (ja, det är tidigt för mig som med mycket kämpande tog mig upp vid tiotiden hela vintern).

I dag sken solen och efter frukost bestämde jag mig.

Jag har en ledig dag och enligt väderleksrapporten skulle det vara soligt på förmiddagen och mulna på efter lunch. Därför cyklade jag till Kjugekull, ett naturreservat och ett klättringseldorado. Urberget går i dagern vid flera ställen och här har det varit en strid om något som kallas för jättegrytor, det är hållor i stora stenblock eller i urberget. Striden har gällt om de här grytorna skapades vid senaste istiden eller under kritatiden, två forskare studerade det hela noga och en av dem tog åt sig äran. Eftersom det fanns rester från krita i botten på grytorna borde det vara då de skapades.

Nåja, om den striden bryr jag mig intet.

Jag gillar geologi, i alla fall så långt som jag behöver för att få saker och ting förklarat för mig hur landskapet bildades. Det är nästan lika långt till Kjugekull som hem till mina föräldrar. Jag gick en lång sväng och mindes att jag tidigare ofta var här på helgerna med en av de jag har var tillsammans med. Jag föredrar att gå ensam, med sällskap blir hela känslan sönderpratad.

Det var stora fällt med gullvivor, under bokskogens skugga fanns vitsippor, gulsippor och en och annan sliten blåsippa.

Jag gick i det här landskapet, med en tidig doft att äng och sol som blandades med fågelkvitter och alla dessa blommor. På parkeringen fanns några bilar men jag hade turen att nästan hela sträckan slippa lyssna på prat. Tyvärr blev det inte som jag ville, på utsiktsplatsen där jag tänkt att jag skulle meditera, fanns två unga kvinnor som hade sin hund lös och pratade högt. Varför var de där, inte för att nuta av utsikten eller höra fåglarna sjunga i alla fall? Det blev inget mediterat där.

Hem gick det undan. Det är en uppförsväg hela tiden från Bromölla till Kjugekull – och så tvärtom på andra hållet. Förstås. Nu har jag njutit av mitt kaffe, jag ska ta ett bad och sedan laga lite god mat. Det blir rotfruktsgratäng och en moussaka, jag tänkte stoppa i frysen.

Kärlek till alla!