Nytt

Mina nya kläder

Jag har handlat.

I tantaffären Ripps i Bromölla. Det är bekvämt, jag gillar personalen och även om det är en tantaffär så trivs jag i de kläderna de säljer. En av kvinnorna har dessutom gett mig så goda råd att jag både sparat pengar och känt mig mycket nöjd med de köp jag har gjort där trots att det varit – i mina ögon – dyra grejor.

Jag skulle köpa shortsen. Länge har jag tänkt att jag ville ha shorts som är lika långa som en kjol, några jag kan ha på jobbet utan att skämmas för mina lår. De här går högt upp i midjan och sluta strax ovanför knäna. Fast det blev mer än så. En vit kavaj – också från Almia – som jag kikat på sedan tidigt i våras, tre linnen, en blus och en scarf. Både kavajen och shortsen kan jag har till en hel del i min garderob.

Den ljust beige korta jackan i spets kommer från Åhlens.

Trots att jag inte använt den har jag känt ”vänta bara”. Jag gör så med en del plagg, även om de ingår i mitt motto ”släng om du inte använt det på ett år eller två” så frångår jag det när magen säger ”behåll”. Och – ja, jag har inget under jackan, det bara blev så när jag skulle ta bilderna – men självklart kommer jag att ha en topp inunder. Det svarta linnen är köpt för att ha under en svart klänning med vita prickar på, den är så djupt urringad att jag inte kan ha den utan ett linne under.

Scarfen är i det stora hela limegrön.

Jag kan ha den till linnet som är randigt i ljust shortsens färg, vitt och limegrönt. Den andra toppen är prickig i samma färg som shortsen och med andra prickar i lila. Blusen är limegrön med lite spets på ärmen, fram och bak.

Det känns bra att jag hittat min melodi.

Kläder som jag trivs i och som jag använder. Det finns från och med nu inget jag inte använder i min garderob. Det är fint. Scarfen är jag däremot lite orolig över, jag hoppas det blir något jag trivs i. Om inte så skickar jag den till någon som gillar scarfs.

Nu ska jag dricka te och äta en kaka innan jag kör igång lite småfix här hemma, tvättstugan är bokad och mina nya kläder ska hängas upp. I morgon ska jag förresten köpa golvet till min klädkammare och hallen. Det ska bli spännande. Paketen ska ligga i sitt hölje i några dygn innan jag påbörjar golvläggningen. Det ska bli spännande – upplever jag det som jobbigt eller kommer jag att tänka ”det här var lätt som en plätt”.

Nu till fikat!

Kärlek!

PS Inga taskiga kommentarer tack! Jag vet precis hur jag ser ut, nämligen en för sin ålder snygg snart 60-årig kvinna med en frisk kropp. Ok?

Behov

Nej, det här är ingen tröst.

Det är ett bra köp. Lagom klack, snygg design, från Vagabond och för 299 kronor. Nu har jag fyra par vinterskor och två par vinterstövlar (fast de är i dålig kvalité, tyvärr – jag köpte dem för jag trodde det var bra köp). Jag är nöjd. Nu hoppas jag att de passar mina fötter. Det är ett par skor som jag behöver i min garderob, lagom grova för vintern men ändå fina.

Kärlek!

Skor

Åhhh…skorna är bekväma och jag är helt nöjd.

Koftan funderar jag lite på, kanske jag borde byta till en storlek mindre. Det är ju på grund av min längd som jag ofta köper storlek L, annars ser jag ännu större ut, men den här koftan känns lite stor – ändå är jag glad att den räcker till i ärmarna, det gillare jag.

Klänningen har lite 40-talskänsla över sig.

Små vita prickar på svart botten, figursydd och v-ringad med lite rynk uppe vid axlarna. Jag gillar längde och modellen. När jag ser på bilderna känns det som om det är lite tant över mig, men jag är ju tant och jag gillar kläderna och det senaste är viktigast. Det jag trivs i är luftigt och sitter inte åt, gärna kläder jag kan ha i många år.

Nu ska jag äta lunch och sedan sova dubbelt så mycket som vanligt inför ett nattpass.

Kärlek!

Scholl

De här skorna är på väg till mig.

Eller flip-flop som de kallas på Brandos.se, det är första gången jag köper skor från den sajten. Ellos har ungefärliga priser men hos dem tillkommer frakt och expeditionsavgift vilket gör att jag känner mig lurad var gång jag har handlat där. Dessutom gillar jag att betala kontant och inte få en faktura som ska betalas en månad senare.

Kontant är kung!

De är finisarna kräver välvårdade fötter och fint målade tånaglar. Det är jag bra på.

Kärlek!

Röd

Jag har min nya röda klänning från Gudrun i dag.

Den modellen passar mig perfekt, den slutar mitt på knät, den har en skön ficka att ha passerkortet i, den sitter inte åt någonstans och den fladdrar för vinden.

På väg hem till lunch gick jag inom bibblioteket.

Det blev några fler deckare, fast just Peter James fick vara för de höll på med en reperation och hyllan var täckt med plast. Nåja, det blev några böcker i alla fall.

Nu är det kväll. Kärlek!

Önskelista

Sommar för mig innebär fina fötter med målade tånaglar.

Jag har i och för sig alltid välvårdade fötter, vilket mycket beror på att jag sover godare natten efter ett fotbad. Tånaglarna blir frekvent målade under sommarhalvåret, det är snyggt till sandaler och sandaletter.

Platåskor är bekväma.

Jag önskar mig några till den kombination som jag kikade på igår (för vem lurar jag, det är väl ganska troligt att jag köper de där kläderna  i slutet av mångaden), helst en kilklack med massor av remmar. Jag provade ett par sådana här i Bromölla men tyvärr var sista remen fram för stor och fötterna gled framåt. Det är viktigt att det är rätt storlek och att foten passar skorna.

Nåja, det finns andra jag önskar mig.

Som de svarta platå från Carin Wester, det är bara en hake med dem – de kostar nästan 2500. Skulle någon trots priset börja älska dem heter de Perdita och finns på Brandos.se.

Sandalerna är från Scholl.

Scholl är underbara om än lite dyra, fast de är värda det. Vita sandaler med glitter på till glada fötter är snyggt. De kostar ungefär sexhundra och heter Calyx. Själv har jag ett par svarta, enkla, från Scholl. De köpte jag när jag gick massage-kursen. Fast lite glitter skadar inte och jag har ju ändrat mig en aning sedan dess. Känns det som.

De blommiga gillar jag för det är lite vallmo över dem.

De kommer från Blowfisch och kostar 800, finns på Brandos.se och heter Gipsy. Äh…jag kan önska mig, inte sant? Ibland önskar jag mig en rik karl att älska, någon som jag kan dela utgifterna med för att få mer pengar över till lyx. Fast jag klagar inte, jag tycker jag har det riktigt bra och det viktigaste är att jag sparar enligt mina egna reglar.

Nu ska jag till köket, där väntar cruissanter med sylt som jag precis plockat ut från ugnen.

Kärlek!

Skyltfönstret

På väg hem från återvinningen.

Cyklade jag till Ripps och möttes av min favorit-expedit. Anledningen var att jag såg ovanstående kläder i skylten i går och jag funderade på vad det kunde kosta. Ja – det var dyrt. Det är inget som jag kan köpa den här månaden och det är bra för då kan jag fundera och gör inget dumt köp. Risken finns att det är borta när jag har pengar i slutet på månaden, men den risken får jag ta.

Klänningen har små korta ärmar.

Det gillar jag. Stora fickor och så kavajen som passar till både årets sommarklänning (den jag hade på dopet) och till förra årets klänning. Priset? Ja, en billig weekendresa. Fast nu är det ju så att jag inte reser. Haha!

Nej, nu ska jag njuta av kaffet och leta recept på gifflar.

Puss och Kärlek!

Färger

Alla har vi olika åsiter om färger.

Jag vill ha gärna bara ha två färger, det känns liksom mest rätt för mig. Andra får gärna ha hur många färger de vill, det är jag som trivs bäst i få färger. Oftast vill jag till och med bara ha en färg utöver en basfärg som vitt eller svart. Nu får det bli som på bilden, jag blir superstressad över att ha klädproblem hängande över mig. Grön kofta och röda skor, jag skulle aldrig ha kommit på idén själv men jag tog hjälp av en kvinna på lunchen.

Det är samma kvinna som hjälpt mig tidigare.

Det var en jeansklänning jag så gärna ville köpa, men hon sa som det var – och hade rätt – att den var för liten för mig och när jag provade större storlek var den för stor i livet. Jag hade älskat den klänningen för alltid om den hade passat mig. Trots att hon kunde tjänat pengar så var hon ärlig. Istället köpte jag förra årets sommarklänning av henne och det har jag inte ångrat. Det var hon som hjälpte mig i dag och jag lutar mig mot henne. Koftan känns som om den är ett med klänningen eller kan man se klänningen som neutral i sammanhanget. Koftan var superdyr och hade det inte varit för den här stressen hade jag aldrig köpt den. Jag hoppas jag inte ångrar mig.

Nåja, jag ska prova den till de gröna skorna när jag komm hem.

Bilderna är lite sneda och inte speciellt fixade för jag hade bara en kort stund över på lunchen. Nu ska jag fortsätta med mina larm. Tänk, när jag är helt säker på det jag har köpt frågar jag aldrig utan skriver ”se här”, men när jag är osäker lägger jag ut bilder och mina läsare kommer med förslag och val och jag blir förstås ännu mer snurrig i skallen av det hela.

De där med färger, jag har ju ändrat så mycket annat i mitt liv så varför inte bli lite mer färggrann?

Kärlek!

Sudd

Jag vet varken fram eller tillbaka.

Idag köpte jag den vita jackan (en nätt jacka med spets och foder) som i och för sig passar bra till klänningen, men jag tvekar till den 3/4-ärmen. Jämför med den rosa bolero-jackan som har långa ärmar. Det handlar om proportioner – tror jag. Om jag väljer den rosa jackan måste jag köpa vita sandaletter, det gör jag säkert för en billig peng här i Bromölla och vita sandaletter är alltid gångbart. Däremot trivs jag otorligt bra i de röda skorna.

Tyvärr är bilderna lite suddiga.

Det är för at jag måste springa mellan kameran och platsen där jag står när kameran klickar till. Nåja, ni kan säkert bilda er en uppfattning hur som haver. Den vit jackan passar utmärkt till dop och de sammanhangen, men passar den till mig? Jag funderar på att lämna tillbaka den.

Kärlek!

Röd

Jag köpte den röda klänningen från Grudrun.

I katalogen såg den lite mörkrosa ut, men den är faktiskt tomatröd. På Åhlens köpte jag en vit fin-jacka som jag tänkte ha till den klänning jag ska ha på dopet på lördag – men jag får ge mig för det var inte speciellt fint ihop. Det får bli den rosa fin-bolero-jeans-jackan vilket inte är fy skam.

Nu njuter jag av kaffe.

Ett besök på Kahls kaffe blev som vanligt mina två favoriter (Kenyanska AA-bönor och franskrostat), en sort som den bakom disken får välja och så en påse till min favoritman på jobbet (jag skickar den med internposten och det doftar alla gånger genom den där fula bruna påsen). Totalt ett kilo kaffe till en kostnad av 335 kronor, dyrt men det är min lyx i vardagen och det varar länge och jag förvarar dem i burkar för att de ska hålla.

Starbucks? Ähhh…det var mycket kaffe, de är inte snåla, men det smakade inte bättre än det jag gör här hemma. Bra, då vet jag det. Nu ska jag njuta av mitt eget kaffe innan jag bara fortsätter att mysa här hemma.

Kärlek!

PS Knappen på sidan av klänningen ska jag sprätta bort, den är till för att man ska kunna hissa upp och binda fast den på ena sidan – inte vet jag varför, det anses kanske snyggt?