Första året

kors800

Det är första sommaren av tre som jag är här när körsbärsträdet slår ut.

Under tre dagar har det gått från att slå ut lite till full blom. Det är ett under tycker jag. Otroligt fint. Kan man ta det som ett vårdträd trots att det varken är jag som planterat det eller att jag vet när det planterades? Jag bestämmer mig för det. Det är mitt vårdträd från och med i dag.

Kärlek!

Synen

syn

Denna syn!

Körsbärsträdet blommar. I parken finns massor av smala skimrande björkar och mitt i finns ett annat körsbärsträd som blommar. Jag skulle kunna bli religiös av detta vackra (och jag blir det lite också).

Nu ska jag ta en kopp kaffe.

Sedan ska jag försöka riva upp resten av altangolvet på egen hand, jag tänkte jag tar lite åt gången och förhoppningsvis är det borta när Janne dyker upp i kväll. Han var trött i går och jag har sagt åt honom att jag förstår om han någon eller några kvällar inte orkar med att jobba hos mig. Det är nämligen inget lätt arbete att riva och bygga altan.

Jag är tacksam att jag inte behöver anlita någon för det hela.

Det hade kostat massor.

Kärlek!

Dokumentation dag 6

kbar800

Mitt körsbärsträd i stugan blommar.

Det slog ut i går. Då stack jag maskrosor i någon timme innan jag gick över till grannen och hämtade jordgubbsplantor som jag planterade och nu har jag 32 (tror jag) plantor i mitt land. De som jag fick av grannen tror jag nog kan ge bär i år. Hoppas!

Sedan var det tvätt.

Som torkade snabbt i den otroligt sköna solen. Sara och Oskar var här en sväng i någon timme med barnen. Mattan i vardagsrummet hängde på vädring och jag torkade golvet och rengjorde kaminen. Hela dagen stod både ytterdörr och balkongdörr öppen och mitt sköna sällskap bestod av Lady.

Hon följde mig på lagom avstånd, hon låg och sträckte ut sig på gräsmattan, höll koll på de som gick förbi (utan att skälla det minsta) och på kvällen gick vi till Janne som bjudit oss på grillat (ja, mej bjöd han – Lady fick hundmat) tillsammans med hans son och sonens sambo.

Jag ock Janne talar ofta om att flytta ihop

Vi vänder och vrider på tidpunkter, vi funderar på om det skulle fungera och eftersom vi båda har misslyckade förhållande bakom oss går vi varligt fram. Jag tror att två personer som är 60 respektive 58 år kan bestämma hur de vill ha det och jag hoppas att andra runt om oss förstår att det är inte något vi tar ett ogenomtänkt beslut om. Hur det är blir ska Janne inte behålla sitt hus, det är stort och han vill ha ett hus lite mer likt mitt. Om han flyttar in här eller köper sig ett mindre hus vet jag inte. Vi har ännu inte kommit fram till något beslut.

Ingen av oss ska behöva ta hänsyn till barnen i den frågan.

Eller ska vi det? Måste de vara med och bestämma? De har ju sina egna liv och så länge de accepterar mig och Janne (av våra respektive barn) måste det väl ändå vara ok?

Jaja..vi har ännu inte bestämt oss. Det är ingen brådska.

Igår stack jag maskrosor, idag var det fullt igen, men skam den som ger sig. Nu ska jag vidare i dagen.

Kärlek och solsken!