Adobe Photoshop Lightroom 6

Blå

Nu har jag varit i Bodafors i mer än två veckor.

Och varje dag, förutom mina två sjukdagar, har jag umgåtts med Janne. Igår kände jag att jag måste – igen – prata med honom om att jag har behov av att vara ensam. För det är ju så att jag gärna vill att det ska fungera mellan oss. Först oroade jag mig, hur skulle jag kunna få fram att jag ville ha både tisdag och onsdag för mig själv? Jag började med att han kunde sova hemma för det är lättare för honom, alltså som i natt.

I morse kom jag till skott.

Jag tänkte att antingen säger jag som det är eller försöker jag få fram det via ett mjukare sätt. Så jag sa som det var och jag försökte omigen förklara att det är inte några timmar jag behöver vara själv utan hela ostyckade dagar. Lyckligtvis köpte Janne det hela och vi har bestämt att vi tar det vecka till vecka. Inget är heller hugget i sten utan vi kan ändra oss.

Det känns jättebra just nu.

Vi äter en sen lunch tillsammans i dag och sedan åker han till sitt och så ses vi på torsdag kväll. I övrigt har jag äntligen beställt ett bildbehandlingsprogram. När jag läste två kurser på Jönköpings högskola fick jag köpa Photo-shop för en billig peng (det rörde sig om tusenlappar dock). I höstas slutade det att fungera och jag försökte installera om och om igen, till slut kom jag på att min version var för gammal och lyckades få fram en ny kod. Inget fungerade i alla fall. Tröttsamt.

Nu har jag gett upp och istället beställt en sorts variant på Photo-shop.

Det känns bra för att ta bilder och inte kunna redigera är trist.

Idag är det 1 januari och vad passar bättre om inte att tänka på mål för året? Vad har jag för mål? Först måste jag säga att det känns som om högsta vinsten har ramlat ner och träffat just mig. Vilken start! Och vilket avslut på det gamla året med ny bostad, ny ort med mera. Jag är otroligt tacksam.

De två första månaderna är jag ledig och jag hoppas att jag får njuta på ett bra sätt. Att jag får ordning i stugan, att jag får många fina promenader med Lady och att jag kan umgås och ha det gott med mina nära och kära.

Mars – ja, då hoppas jag på att börja ett nytt jobb. Jag trodde det var klart, men inte riktigt än. Om jag får jobbet har jag en bra chans till nytt avstamp och jag har funderat mycket på hur jag skulle vilja att en nyanställd var. Jag har ju haft många vikarier, sommarjobbare, praktikanter och andra vid min sida så jag vet i alla fall hur man inte ska vara. Jag drömmer om att jag trivs med mitt nya jobb och att mina nya kollegor tycker jag är bra. Sedan hoppas jag att slutförsäljningen av lägenheten flyter på lika bra som försäljningen, köparen har nämligen en bostad som hon vill sälja. Men det ska ordna sig, kontrakt är skrivna.

April – jag hoppas växthuset är på plats. Jag hoppas att jag fixar att cykla till jobbet vissa dagar och så tänker jag på hur tungt det var de första långpromenaderna jag gjorde och hur fantastiskt skönt jag tycker det är numera – det ska jag ta med mig när det blåser motvind på min väg hem eller till Nässjö. Jag ska gräva upp ett större land! första månaden utan två boende och med det utan två kostnader. Det tackar jag för.

Maj – Trädgården! Jag hoppas jag lyckats driva upp både det ena och det andra. Jag ska fixa framför allt framsidan och så växthuset förstås!

Juni – jag vill fira midsommar med Janne i mitt växthus. För även om det inte är superstort så ska jag nog få plats med en ljuskrona och bord med stolar. Samt en fotogenkamin förstås!

Juli – nu hoppas jag det rullar på. Livet alltså. Att jag lyckas spara lönen från gamla jobbet och bara det att jag slipper betala för två boende! Lite kajak med Janne. Långpromenader med Lady. Ett roligt jobb.

Augusti – även om jag inte får betald semester tänkte jag ta två veckors ledigt för att fira Walle, mig själv och så att jag och Janne har varit tillsammans i fyra år.

September: Måste jag köpa en bil? Det återstår att se. Jag antar att mina rabatter frodas. Funderar lite på att starta en bokklubb. ”Hörbergs bokklubb”. Någon i Bodafors som vill hänga på så är det bara att maila! Gör det!

Oktober och resten av året – jag hoppas det flyter på bra och att mina föräldrar klarar sig. Jag tänkte åka ner en gång var tredje vecka och städa åt dem.

Längtan

Smultron

Jag har funderat.

Över det där lilla som gör livet skönt. De som gör att livet flyter på med ett leende. Det var lätt att komma fram till det där med promenader. Alltså, vad jag älskar det och vad jag längtar tills lite ljusare och varmare tider. Jag hoppas innerligt att den här tjusningen jag har upplevt sedan i mitten på augusti med att ut och gå håller i sig. Det är liksom en fröjd och framför allt med Lady.

Igår jobbade jag i mer än tolv timmar.

Det var minus tio grader utomhus, men jag gick hem och bytte om direkt för att gå min kortaste rund. Bara för att få lite luft. Mycket kläder, lager på lager för att hålla mig varm. Sedan gick jag ut och frös om fötterna. På jobbet har jag klänning med dubbla strumbyxor och de där sista behöll jag på och så tjocka mjukisbyxor ovanpå. Dubbla halsdukar och en tjock mössa. Däremot glömde jag att dra på ett par sockar och strumbyxor är inte varma om fötterna…

Men jag gick.

Och efter en halvtimme hade jag fått upp ångan. Det var mörkt, kallt och stjärnklart. Och en helt underbar känsla i kroppen. Öh…vilket utlägg. Jo, jag ska promenera 2017. Det får bli promenadernas år. Med karta och Lady i stugan och på välkända stigar i Bromölla. Förutom det så vill jag sy en sak var månad och välja en bild.

Promenera, försöka få till en riktigt bra bild var månad och så sy.

Det känns riktigt bra.

Kärlek!

Mer tankar

vandra

Under nyårsafton.

Ja, då var vi, jag och Janne, överens om att tänka ut tre punkter som vi såg fram emot under 2017. Jag valde att cykla på Visingsö, att tillbringa två sommarveckor med Janne och att lyfta vårt förhållande till en ännu större närhet. Janne var inne på det två första sakerna också. Visingsö har vi pratat om i två somrar men det har inte blivit av. Förrförra sommaren regnade alla dagar bort och i somras löpte Lady, vi hade bara en vecka gemensamt och då var Jannes barn där. Men i år ska det bli av. En lagom solig dag tar vi tidigt våra cyklar och lastar på hans bil, sedan cyklar vi runt ön, badar och unnar oss en lyxlunch.

Vi pratade också om att vi skulle tillbringa en eller två sommarveckor tillsammans.

Paddla, cykla och grilla. En vanlig sommarledighet, men om man inte har så mycket tid tillsammans är de där småsakerna viktiga. Jag har en närhet till Janne, det beror nog på tiden och att jag åker till Bromölla. Alltså, med tiden blir vår relation djupare och jag vill ha den ännu djupare och att det beror på att jag får vara ensam i Bromölla. Egentligen tror jag inte att det är någon som fattar ensamhetsbehovet såvida han eller hon inte är introvert. Att umgås suger kraft ur mig för det allra mesta. Jag ger och sedan måste jag tanka nytt i min ensamhet. Det får jag i Bromölla.

Min plan är att behålla lägenheten så länge mina föräldrar finns.

Sedan säljer jag. Kanske. Det kan vara bra att ha något att rymma till och även om det finns driftkostnader (det som generellt kallas för hyra när det gäller bostadsrätter) så stiger lägenheten i värde och den kan vara bra att ha för att fly en stund och för t.ex. när Sara är i Skåne för att hälsa på kompisar. Det återstår att se hur det blir, får jag bara behålla mitt jobb tror jag att mina planer ska gå vägen.

Nu är jag på jobbet.
Jag ska hämta lite te och försöka rensa bland de hundra mail som låg och väntade i inlådan.

Kärlek!

2017 – mål och tankar

dimma

Mina tankar inför 2017 – som ju redan är här – består mest av att behålla.

Motion och hälsa

Redan i slutet av augusti bestämde jag mig för att ut och gå. Innan 27 års ålder fanns inte en tanke på att ta ett enda steg i onödan. När Annica, en god vän från Lundtiden, var och hälsade på vid den tiden hade hon börjat jogga. Jag hängde på. Åh…jag var stolt när jag sprungit 1,5 km utan att stanna. Att jogga blev en längtan i mig. Jag fortsatte med det i ungefär tio år innan jag ramlade ner för en trappa på jobbet och skadade mig.

Det blev ett upphåll.

Tills jag hittade aerobicen. Det var min melodi. När jag flyttade till Bromölla under 2003 upphörde den träningen. Det fanns inte drop-in som i Kristianstad. Jag provade med promenader och strykträning, men det fungerade inte för mig. Efter att provat på att jogga igen med olika tekniker och nya skor gav jag upp, efter femtio meter kändes det som om vaderna gick av på mitten och sedan kunde jag inte gå riktigt på flera veckor.

Men som sagt – i augusti 2016 var det dags. Jag utmanade Mona om att gå minst trettio minuter tre gånger i veckan och att minska tre kilo i vikt till nyår. Jag hade nämligen gått upp cirka femton kilo på de tretton år jag bott i Bromölla. Mona fick en trasig höft och kunde inte fullfölja. Med hjälp av Runkeeper, Pokemon och viljan kom jag igång. Nu har jag minskat 14 kilo i vikt och mår bra, jag älskar – ääääääääääääälskar – att ut och gå, speciellt om jag har Lady med mig och en karta i fickan. Dessutom pratar jag med min mamma i telefon, istället för att känna hur det kryper i kroppen över att sitta still i soffan och lyssna på henne så går jag och lyssnar och det fungerar utmärkt.

Det märkliga är att de som kommenterat min vikt tidigare är de som säger ”nu ska du inte gå ner mer”. Haha! Jag har aldrig brytt mig om kommentarerna, jag har aldrig varit vacker och behöver inte vara det heller – det räcker fint med att försöka och kämpa för att vara en bra människa. Min kropp har jag alltid varit nöjd med, jag har ju en rörelsehindrad mamma och en frisk kropp är perfekt för mig. Dock är jag snart nere på den vikt jag hade innan jag flyttade till Bromölla, jag är mycket nöjdare och gladare i humöret och mår superbra.

Nu hoppas jag att under 2017 fortsätta promenera och att känna hur våren närmar sig för att inte tala om sommaren då jag redan ser fram mot att gå olika rundor som jag har hittat på kartan. Istället för att vara trött i huvudet och rastlös i kroppen drar jag på mig gympadojor och klär mig varmt för att ge mig ut, resultatet är en glad hjärna och en nöjd kropp.

Det var i augusti eller kanske i september som jag köpte boken ”Ett stekt ägg är också en måltid” och gissa om det blev en sorts bibel för mig. När jag är i Bromölla äter jag lakto-ovo-vegetarisk mat. Jag har ingen lust att bli hel-vegeterian för det blir alltid kött när jag är i stugan, men här i Bromölla fungerar det fint.

Jobbet

Nya utmaningar. Vi har nytt schema och utökning av arbetsuppgifter, jag kan nog säga att jag känner mig en aning ängslig. Jag hoppas jag får behålla jobbet.

Ekonomi

Jag har och kommer att fortsätta med att spara 10 % av min nettolön samt 50 % av de extra pengar som dyker upp då och då på grund av övertid. Mina PPM-fonder har ökat precis som jag önskat (de gick upp med 14 % under 2016 och det får jag vara nöjd med). Jag har samma mål i år.

Bromölla

I Bromölla vill jag ha ett nytt soffbord. Det kommer jag säkert i mål med under våren. Jag ska ge mig tid till att sy, det längtar jag efter. Promenera, sy och köpa nytt soffbord! Mitt syår 2016 var ingen höjdare, nästan inget alls. 2015 var desto bättre och roligare. Hoppas 2017 blir som då.

Stugan

Janne har lovat att bygga en trappa till mig, den ska vara så stor att jag och barnen kan sitt där och fika för det gillar vi. Dessutom ska jag tvätta huset (jag gjorde det sommaren 2014) för att sedan måla det. Vindskivorna på garaget ska sättas upp och målas en andra gång. Förhoppningsvis kommer jag att ha både bra jord och rosor att plantera på framsidan. Jag hoppas hinna måla tak och tapetsera i det sista rummet, det som inte är fixat ännu.

Önskelista
Äggklocka – jag har ingen, varken i Bromölla eller stugan.
Ugnsform till att baka t.ex. kärleksmums i. Jag har ingen i lagom storlek i stugan.
Tortellini-form – alltså en sådan där man lägger på degen och sedan fyllning i små hål. Ni fattar!
Mandolin av finare sorten. Åh…vill verkligen ha en sådan, den jag har nu skär jag mig rejält av med jämna mellanrum.
Soffbord till Bromölla.

Mål inför 2016

Slånbär

Kring nyår är det alltid klokt att titta tillbaka.

Och sätta nya mål eller tänka efter vad som inte fungerade. Här är mina funderingar inför 2015, det mesta har jag genomfört medan en del saker – som ny trappa i stugan – blev uppskjutet för det fanns ingen ork kvar och jag har ännu inte målat skåpet som det var tänkt. I Bromölla har jag kvar den lilla listen i köket. Det som behövs är en liten träbit på några centimeter, hur svårt kan det vara?

Inför 2016 gör jag som förra året, jag delar in i ämne.

Bodafors:
Ny trappa, ny och större altan, nya plattor upp mot ytterdörren, singel på garageuppfarten (eller möjligen plattor om pengarna räcker). Måla och sätta upp vinskivorna på garaget och måla knutbrädorna en gång till. Bygga en träkoja med Walle och Helmer.

Bromölla:
Den där lilla listen i köket ska på plats. Jag ska köpa fåtölj, golvlampa och skrivbordslampa till vardagsrummet när jag har skrapat ihop pengarna samt en högtalarna som fungerar med Bluetooth.

Jobbet:
Jag gillar mitt jobb och hoppas jag får behålla det.

Ekonomi:
Inget nytt under solen, jag fortsätter som vanligt och har insett sedan länge att många bäckar små gör stor å. Det fungerar att spara 10 % av nettolönen och hälften av det jag tjänar extra. Jag ska öka på amorteringen för Bromölla med 500 kronor i månaden för att bli skuldfri ett år tidigare än beräknat. Det känns skitbra!

Sommaren:
Jag hoppas jag får sen semester igen, om inte så tar jag efter alla semesterperioderna. Det här året vill jag cykla mer och koppla av mer. Jag vill ha näsan i jorden i mitt land och jag vill dricka mer kaffe med Sara. Mycket mer hoppas jag inte på, jag är nöjd med en lugn och fin sommar. Cykla med hundarna och Janne, träffa barnbarnen ofta, grilla nästan varje dag, rensa ogräs och kanske ha råd med en rad rosor på framsidan.

Skriva:
Men för tusan, Eva! Sätt igång och visa att du kan!

Framöver:
När jag har gjort vad jag ska i stugan under 2016 ska jag avvakta i två år. Jag har länge funderat på hur jag ska göra med kök och golv, idag kom jag på den snillrika idén att jag lägger nytt golv och sätter in ett nytt kök samtidigt. Eftersom min grundtanke med stugan var att inte ta några lån vid renoveringen, och jag har hållit fast vid det, kommer jag att fortsätta likadant. Om två år kommer jag att ha pengar till de två projekten och jag får det som jag vill ha det – för det är ju då jag blir helt nöjd.

Jag drömmer om 2015

Inför 2015

Vad önskar jag mig av 2015?

Att jag ska få behålla mitt jobb, att jag och Janne ska ha det fortsatt bra och att Sara med familj har det bra. Jag vill med andra ord ha det lugnt och fint, tryggt och bra – det behövs inget stort. Får jag drömma fritt önskar jag att jag blev ekonomiskt oberoende – det hade varit skönt. Men att spara som jag gör nu, vilket är fullt möjligt med ett jobb, vill jag gärna fortsätta med. Jag önskar förstås att jag får vara frisk och att jag kan jobba, vilket inte är en självklarhet.

Jag tänkte dela upp mina intentioner med 2015.

Stugan: Jag tänkte att jag skulle göra klart vardagsrummet med en klar-tidpunkt sista dagen i april. Det behövs inte mycket, måla taket och väggarna samt sätta upp en fondtapet. I hallen-allrummet ska jag köpa en stor rund matta och en fåtölj, jag ska måla den låga bokhyllan i mörkbrunt med turkos front på lådorna. Utomhus ska jag sätta upp staket runt hela tomten, göra en ny och större trappa och förhoppningsvis plantera rosor och andra blommor på framsidan. Till hösten ska jag lägga mer isolering på vinden (för att kunna jämföra energikostnaderna – en år som det var, en år med nya luft-vatten-pumpen och ett år med mer isolering). Jag ska rengöra taket från mossa (norrsidan), prova på att odla i varmbänk (Janne ska bygga och jag ska leta någon som kan ge mig hästskit blandat med halm). Det blir staketet som kostar mest skulle jag tro, men det blir inga stora utgifter för det är avklarat (läs: luft-vattenpumpen) och jag fortsätter som vanligt med att jag inte kommer att låna något till stugan.

Bromölla: Nä…nu jäklar ska listerna i vardagsrummet på plats och dörrtrösklarna också för den delen samt den lilla listen vid städskåpet. Jag ska köpa en fåtölj i rotting till vardagsrummet och helst en ny spis.

Jobbet: Jag är glad i mitt jobb, jag vill gärna behålla det. Det behövs ingen karriär, jag stannar gärna kvar där jag varit de senaste sjutton åren. Utvecklas gör jag varje dag om jag bara orkar ta till mig allt nytt som kommer.

Janne: Jag ska göra allt jag kan för att det ska fungera. I Bromölla har jag min ensamtid och i Bodafors umgås jag med Janne, Sara och hennes familj samt Lasse och Mona.

Mig själv: Nja…inte ska jag gå ner i vikt för jag trivs med mig själv. Däremot tänker jag välja bort nytt. Det räcker fint med allt jag redan har intresse för. Jag vill fokusera på det jag redan har, njuta av det och blir bättre på t.ex origami och sy, att läsa mer och låta det vara så. Jag låter andra sköta det nya och jag får lugn och ro med det jag redan gillar.

Ekonomi: Mina PPM-fonder har ökat med nästan dubbelt så mycket som jag hade satt som mål, nu brukar ju fonderna öka kraftigt strax innan nyår men jag njuter av resultatet. Jag tänker fortsätta att spara tio procent av min nettolön och femtio procent av det jag tjänar extra, resten av extra-förtjänst fördelar jag på två andra konton. Jag fortsätter med tandläkarkonto, lägenhetskonto och födelsedagskonto för att aldrig behöva gå på knäna – töntigt i mångas ögon men det fungerar perfekt för mig. Med andra ord – ”många bäckar små gör stor å”. Lite blir mycket så småningom mycket eller ”nu har jag nått målet och köper kontant”.

Sommaren: Jag hoppas jag kan få sen semester för då har jag omigen sex-sju veckors ledigt. Jag tror att jag och Janne ska cykla på Visingsö, vi kommer alla gånger att paddla och den här sommaren ska jag cykla betydligt mer om vädret är fint. Janne brukar åka på en bluesfestival och jag följer med honom om jag är ledig. Annars vill jag bara vara i stugan för att klippa gräs, odla, umgås, grilla, läsa och fixa.

Skriva: Jag tänkte skriva den där barnsagan som Janne hittade på.

Ja…ungefär så drömmer jag om 2015 och jag hoppas att det mesta går vägen.

Kärlek!