Summa summarum

summasumarium

Jag är i Bromölla.

I morgon börjar jag jobba och det känns helt ok. Jag har funderat lite över min semester medan tåget rusade fram genom Småland och Skåne, här kommer en sammanfattning.

Finaste sommarminnet:

Ensamma cykelturer med Lady.
Lady och jag ensamma framför brasan på kvällarna.
När Janne kom ner två olika morgnar till mig för att äta frukost ihop, innan han började göra frukost låg han och höll om mig.
När jag hittade vägen Vare-Ulvstorp-stugan – jag har gått den vägen på andra hållet, men vände kanske bara femtio meter innan jag hade nått vägen och insett att jag var på rätt spår, nu cyklade jag på andra hållet och det är en runda jag tänker cykla igen.
När jag pysslade med trädgården på framsidan och Lady låg på trappen och hade stenkoll och var vacker som få!

Roligaste sommarminnet:

När Walle älskade sin nya cykel och lärde sig så smått att stanna riktigt, köra slalom (spannar och annat var konerna) och kunde följa med mig på en liten cykeltur.
Att jag äntligen kunde börja snickra, Janne visade och lånade ut en del verktyg. Skåpet jag snickrade först ska Sara ha på väggen i vardagsrummet, sedan följde två knutbrädor jag sammafogade med lim och träplugg för att göra en skylt till Mona.

Mest nöjda sommargrejen:

Det enkla staketet som Janne slog upp runt landet för att hundar och barn inte skulle krossa mina grönsaker.
Det nya trädäcket – eller altan som jag kallar det.

Soligaste sommarminnet:

Kajakturen i strålande sol på midsommardagen, vi badade flera gånger. Det var liksom jag och Janne då.

Det som inte blev av:

Många cykelturer, det blev fem turer med Lady och en eller två med Janne. Jag hade tänkt cykla till Haraldstorp varje vecka, Janne jobbade och jag hade kunnat, men första dagarna passade jag en sjuk Helmer och sedan var det annat som kom emellan.

Rörigast i sommar:

Jag bjöd Walle och några av hans dagiskompisar på trädgårdskul. Hur orkar dagispersonalen hela dagarna? Jag kommer fortfarande att minnas när jag fick se Walle komma springades över parken med jackan halvt av och hans tre kompisar efter honom och långt bort den kvinna som var med från dagiset. Walle var nöjd.

Sommarens bästa röjargrej:

Garaget, för jag fick hyllor av Janne och sedan blev det ordning och reda må jag säga!
Gargageuppfarten där gammal singel är borta och de flesta plattor som markerar gränsen mellan gräsmatta och uppfart är rättade. Nästa gång jag är i stugan ska jag beställa tre ton singel. Janne gjorde allt det jobbet.

Sommarens praktiska grejor som blev gjorda:

Jag målade vindskivorna som ska upp på garaget.
Jag målade över spikhuvud och missade fläckar på knutbrädorna (de sattes upp nöja förra sommaren).
Janne satte upp ett ”delstaket” mellan huset och staketet för att rama in baksidan och därmed hundar och barn.

Sommarens present till barnbarnen:

Walle fick en fin cykel.
Båda fick tillsammans en studsmatta

Bästa sommarträdgården:

Jag fick plantor av Irma, Jannes mamma.
Jag bytte mig till plantor från bland annat Mona.
Jag köpte plantor.
Alla har klarat sig fint utom en alunrot (och det var verkligen finaste plantan).
Jag vattnade gräsmattan på framsidan för hand (den är inte så stor) med bokashi-vätska, grönare gräsmatta får man leta efter.

Snickare

snickare

Medan jag städade fixade Janne en bordsskiva.

Den hade jag tänkt och ha på altanen när jag har fest. På två bockar. Det blir fint. Att vara gift med en snickare är inte fy skam…fast vi är inte gifta, det bara känns så. Fast bockarna blev tio centimeter för höga, det är svårt att sitta på en vanlig stol och äta på ett 90 cm högt bord. Dock inget att oroa sig för eftersom Janne ordnar det.

Kärlek!

Bordsskivan är 240 cm lång och 87 cm bred.

Göra

trollslandor2

trollslandor

Det tar tid ibland, men det blir alltid gjort.

Trollsländorna skulle jag ”duttat” dit för två år sedan, men jag fick inte till det. Att ”dutta” i färg så det blir lagom är svårt. Men nu sitter de där, inte vita men väl gråa. Inte heller nära taket utan i ögonhöjd när jag vaknar på morgonen eller somnar på kvällen.

Älskar det där.

Först

digitalis

När jag först flyttade hit tänkte jag att det inte fanns några fina små vägar att cykla på.

Fast det är fel, jag har hittat två stycken rundor som jag verkligen gillar och i morgon ska jag se om en liten stig som finns på kartan även finns i verkligheten. ”Det tror jag inte”, sa Oskar, fast numera vet jag hur jägare gör – de kör runt i bil och då kan de omöjligt veta om en stig faktiskt tar en dit kartan visar. Idag tog jag en sväng till Vare (via Handelsvägen för att slippa järnvägsbron, bara en sådan sak) och genom skogen till Ulvstorp och sedan hem igen.

Nåja.

Nu kaffe på altanen. Milde tid så bra jag mår. Håret är ett enda trassel, men jag ska brygga mig lite kaffe och efter det röja i mitt extrarum. Ute blåser det och det är sol och moln om vartannat, perfekt väder för att torka tvätt i. Livet är så tacksamt.

Kärlek!

Barnen

lashornan

Precis som förra året hade jag barnen när det var nyårsfest.

Oskar lämnade klockan 10 igår och sedan hade jag de båda till tvåtiden i dag. Fint att de vill sova över, men det är kämpigt. I går var vi i lekparken vid Per Hörbergsväg och i dag vid Parkgatan. Vi var på nyårsfest (jaktårets början) i gårkväll. Janne bjöd mig annars hade jag inte gått, jag gör inte om det – Walle är ok för han leker med andra barn medan Helmer som är två måste passas på.

Båda barnen somnade i bilen när Mona körde mig hem.

Jannes dotter och barn är här så han umgås med dem förstås. När vi bar in de två små vaknade de och sedan var de vakna till 11 på kvällen. Jag sov dåligt men – ja, det gick bra i det stora hela. Framför allt i går när solen strålade och jag satt på trädäcket och vaktade barnen när de badade i olika baljor (har inte köpt barnpool ännu), solvarmt trä under mina bara fotsulor och ungarnas dividerande om ditten och datten. Härligt.

När Sara och Oskar hämtat barnen tände jag en brasa och somnade en stund.

Trots regnet tog jag Lady på en cykeltur, vi avverkade de vanliga sex kilometerna. I kväll tänkte jag titta ut en annan väg. Nu står det lasagne i ugnen och jag har en brasa tänd. Lady har fått mat och tuggben. En fröjd att få vara ensam och hämta krafterna, slippa passa upp och slippa prata – bara få fundera och hämta in själen.

Nu till brasan, maten och boken.

Kärlek!

PS Idag – igen – tänkte jag vilket fint köp fåtöljen var, jag som trodde att ingen skulle sitta i den. Både jag och båda barnen får plats och jag sitter gärna där med en kopp kaffe och tidning eller bok. Härligt!

Jag & Lady

jagochladyliten

Här sitter jag och Lady i solskenet på min trapp.

Vanligtvis brukar jag sitta lutad mot dörren och hon ligger bredvid mig, men nu skulle jag ju ta bilder! I går kom Janne med Krut, vilken oro det blev, och trots att jag och Janne inte har sovit ihop på en månad så fick han gå hem med sin hund. Lady sover ju lugnt och fint här hos mig och med Krut nosande på henne hade jag inte tillåtit (hon luktar säkert löp fortfarande).

Idag strålar solen igen.

Jag ska ta han om två gamla surdegar, dels måla över spiken på knutbrädorna som jag satte nya förra sensommaren och dels sätta kvartslist runt två vägguttag i sovrummet. Inomhus ska jag göra lite av varje och så blir det en cykeltur med Lady.

Nu först till kaffe och bok.

Kärlek!

Päronkonjac

onjak

Jag och Mona såg ”Livet efter dig”.

Hela salongen snyftade i slutet, tursam fikade vi på Espresso House tidigare på kvällen och då tog jag med mig en servett för jag anande varthän det skulle barka.

När jag kom hem tog jag en liten cappuchino, en päronkonjak och några kex samt ett tuggben till Lady. När vi ätit och druckit upp gick vi en kvällspromenad genom ett tyst och regn-rent Bodafors.

Det känns som om jag äntligen har gått ner i varv.

Det tog ganska exakt fyra veckor. Tidigare i dag har jag varit ute i trädgården. Gräsmattan på framsidan av trädgården vattnade jag för hand med lake från min Bokashi och sedan rensade jag bort ogräs från gaveln och sådde gräs. När jag tog över huset var där en förväxt ros som hade några av sina grenar innanför väggen och några övergivna sommarblommor, men mest ogräs.

Det ska ju bli ett rum i trädgården längs med gaveln hade jag tänkt.

Ett litet staket ska upp och sedan har jag en orörd plätt att göra vad jag vill med, hur fint är inte det? Strax är det midnatt så jag säger godnatt och sov gott till mig själv.

Kärlek!

PS Glaset har min mamma fyndat på loppis, hon fick det på köpet och tyckte det var fint till vårblommor. Fast om man inget konjaksglas har duger det även fint med en liten vas.

Ett projekt klart

sytt

Jag skrev i förra inlägget att ”projekt bokhylla” är klar i och med att knopparna kom på plats.

Nu är ”projekt Walles säng” också klar. Jag har sytt överdrag till kuddarna och jag har använt min sticksåg för att göra små förändringar i de två brädor som krävdes för att kuddarna (alltså, madrassen som ska användas när jag förlänger sängen) skulle stanna på sin plats.

Inget är perfekt.

Normalt syr jag och det tar tredubbelt så lång tid, jag är noggrann, men inte den här gången. Ibland får jag välja mina strider och jag är fortfarande, efter 3,5 veckors semester stressad så in i bängen. Nåja. Det blir nog bra. Nu ska jag städa undan strykjärn etcetera och sedan laga mat, jag måste motionera Lady och jag tänkte göra Monas tavla klar. I och för sig kanske jag låter det där sista vara, för jag ska ju ge bort den som en gåva och då vill jag inte ha något halvdant och då är det bättre att vänta till exempelvis i morgon när jag inte är så här sliten som jag känner mig just nu.

Kärlek!

Flera dagar

tidigmorgon

Det har sällan gått mer än en dag innan jag har uppdaterat min blogg.

Idag är det den 4 juli och första inlägget för den här månaden. Jag kan knappt komma ihåg vad jag har gjort. I går slutade det med att brandvarnaren tjöt, jag bakade bröd och det gick åt skogen – så också mina fina bak-brödkorgar. Jäkla skit! Det luktade rök och jag fick sätta tvärdrag och under hela natten har jag sovit med alla fönster på glänt. Jag tror jag har fått ut det värsta.

I går hann jag också klippa gräset innan det kom en störtskur.

Snacka om lycka! Idag skiner solen och det gjorde den i stort sett hela dagen igår. Jag och Janne var på Skuregata, en djup förkastning i området runt Eksjö. Magnifikt! Bilderna jag tog gör inte det rättvisa. Janne sover fortfarande hos sig med Krut och även om hundarna kan ses i helgen kommer Jannes dotter och barnbarn så det blir ytterligare dagar på varsitt håll.

Det låter kanske tufft, men vi ses oftast flera gånger per dag.

Han kanske tittar inom efter jobbet och ger mig en kram, i går kom han och gjorde frukost åt mig och sedan åkte vi på en utflykt och efter det skildes vi åt för att ses framåt sen eftermiddag och en tur med Krut och Nemo. Jag gillar dessutom att vara själv och pysslar med mitt, allt från trädgård till min nya snickarverkstad.

Jag gjorde ett skåp till Sara av mina gamla knutbrädor.

Det blev förstås snett och vingt men hon gillade det skarpt. Jag har satt ihop två brädor till en träskylt (stor) och format överdelen med min sticksåg. Alla grejor är mina egna utom kap och en sorts små vassa saker som jag använder till att markera var jag ska borra till träpluggarna.

Dagarna går förstås alldeles för fort.

Idag strålar solen igen. Jag tänkte mig en dag med ”slutföra projekt”, för visst har jag många projekt på gång men jag avslutar oftast innan de är för många. Det är också himla märkligt att hur lätt det går när jag har någon att fråga. Walles säng köpte jag på Blocket, det är en växa-säng och de två madrass-bitarna som finns i huvudände respektive fotände åker jämt ner. Jag visade Janne och sa ”har du någon bräda som passar”, men eftersom han har varit med i mer än två år så har han också tagit tillvara det som skulle kunna vara bra att ha efter mina projekt.

I garaget uppe på takstolarna hittade han direkt en passande brädbit.

Idag ska jag ta sticksågen och forma en liten oval för att de ska gå att få ner och efter det ska jag sy skydd till de där två madrassbitarna. De två knutbrädor som jag fogade ihop ska gå till Mona, Saras svärmor. Hon önskar sig en träskylt med text på. Gissa om jag har kämpat med texten! Inte själva orden utan har jag ska få allt på plats. Det finns olika trix på Youtube och i bloggar men inget har passat. I lördags var Janne snäll och körde mig till Nässjö och där jag gick jag in på Gretas och handlade varor för femhundra, det var schabloner och hobbyfärg samt en sorts kalkfärg till mitt nästa projekt.

Eftersom jag inte har någon bil köper jag oftast saker när jag har chansen.

Alltså köpte jag en färg till ett skåp som jag ännu inte har snickrat ihop. Något som jag fick klart är däremot bokhyllan i hallen, det som saknades var två knoppar till lådorna. Jag och Mona var i Sävsjö i fredags och fikade och gick inom Socker-Klara, där köpte jag dels en födelsedagspresent till Mona men även knoppar och lite annat.

Här kom en paus, Sara anlände med sina barn för en kaffe.

Walle ville cyskla och Helmer fick prova den lilla tvåhjulingen. Nu är det redan lunch och det jag hade tänkt göra de här timmarna får jag göra nu istället. Jag ska inte klaga, jag gillar att det kommer hit folk mest hela tiden och hälsar på, dessutom är jag uppe till midnatt när Janne inte är här. Jag tänder en brasa, läser en bok och tänker att jag har börjat älska Lady också.

Fast nu måste jag sätta igång.

Kärlek!

Sammanfoga

sammanfoga

Jag har alltid gillat att snickra.

Det lilla jag har kunnat. Min far är snickare och min bror likaså – men jag var ju flicka när jag växte upp och ingen visade mig och jag hade inte kraft själv att ta tag i det jag helst ville göra. Bättre sent än aldrig. Nu har jag med hjälp av Youtube, Janne, Jannes verktyg och mina egna påbörjat ett litet skåp. Jag använder mina gamla knutbrädor och har sammanfogat två stycken till ett bakstycke.

Igår hade jag hoppats kunna snickra på eftermiddagen.

Men det blev inte så, istället fick jag besök av Jannes barnbarn som ville leka med de grejor jag har till mina egna barnbarn och självklart förstod jag att Walle ville komma och cykla på sin nya cykel. Det blev under en kort stund fyra barn, två mammor och så jag.

När Oskar hämtat barnbarnen kom Janne.

Han lämnade hundmat till Lady och sedan hann jag stoppa i mig två pizzabitar från dagen innan. Det var kort om tid för Mona kom och hämtade mig, vi var i Almesåkra kyrka på sommargudstjänst. Tyvärr rusade jag hemifrån utan några kollektpengar och det är jobbigt att gå ifrån utan att lägga slantar i den där hoven som de sticker fram vid kyrkporten. Men…det var som det var.

I Almesåkra kyrka är Oskar och han syster döpta och Mona och Lasse har gift sig där.

Jag gillar kyrkor. De inger lugn och ro och mycket har förstås med prästens utstrålning att göra. Det sjöngs en del av två systrar och den enes man, fina låtar som ”True colors” och en låt från Rolling Stones – alla kan tolkas precis som man vill.

Nåja.

Nu ska jag ut och fortsätta med mitt skåp.

Kärlek!