Tillfredsställelse

Disappering nine
Disappering nine

Jag mår bra nu.

Idag har jag plockat fram symaskinen och fortsatt på Walles lapptäcke. Innan jag började hann jag med att sortera lite till bland alla prylar jag har. Några bra grejor har jag haft i Bromölla, några i stugan och nu kan jag kombinera det där. Jag har äntligen alla sygrejor samlade med vad det innebär. Ja, jag har dubbelt av mycket men jag ska inte klaga, det har jag gjort tidigare och igår ramlade en av mina två eltandborstar ner på golvet och sprack. Så…jag klagar inte, man ska inte be om något som man inte vill ska hända.

Men nu ska jag fortsätta med mitt bröd.

Det är Levainbröd som jag har modifierat en aning med bland annat Moitoba-mjöl (?). Det ska bli spännande.

Kärlek!

Sytt kuddfodral

kuddar

Jag var oinspirerad.

Men någon gång ska jag ju bli klar och det är bara att sätta igång. Lite för mycket tvång från min egen sida, lite stress, men nu är det klart. Jag är inte helt nöjd och som plåster på såren har jag gjort en animation, klicka på bilden och välj uppdatera så tror jag det ska fungera.

Kärlek!

Pysselrummet

Ritning över stugan

Här är en ritning över stugan, pysselrummet ligger i sydvästra hörnet. Här kommer en liten bildkavalkad av pysselrummet, tyvärr kan jag inte hitta bilder hur det såg ut när det låg till försäljning på Hemnet.

Det tredje sovrummet

Det blev ett förråd från allra första början. Allt som jag tog med till huset och inte hade sin klara plats hamnade där.

Pysselrummet innan det blev ett pysselrum

Förråd som sagt.

Pysselrum

Förråd som sagt en gång till.

Pysselrum

En söndag började jag röja lite. Det var en söndag under sommarledigheten 2015. Regnet skvalade hela dagen och jag satte igång.

Pysselrum

Jag sorterade bort det som var skräp, ordnade och bestämde mig för hur jag ville ha det. Till en början med ville jag ha två splitter nya skrivbord från Ikea, dyra sådana, som skulle stå mitt emot varandra. Två fina arbetsplatser. Fast när jag sa till Janne att det bruna runda bordet var något jag absolut inte skulle vilja få förstört insåg jag att det inte fanns en chans att det skulle hamna i garaget. Av fukten skulle det inte bli sig likt. Därför inhandlade jag ett skrivbord på Grimstorps antikhandel. Sexhundra kronor och det var väl värt det.

Lampa och spegel

Lampan över bordet har jag köpt på Ikea, golvlampan köpte jag någon gång i slutet på 70-talet och har målat vit medan skärmen bara har blivit tvättad. Bordet har jag fått för många år sedan av mina föräldrar, jag tror det kommer från min mammas släkt. Det har fungerat som köksbord i många år. Spegeln är köpt på auktion i Bromölla och stolarna på antikhandel i Grimstorp (en blandad affär – allt från riktigt fina saker till loppisfynd).

Väggarna och taket ska jag måla i höst.

Pysselrum

Skivbordet på plats. Nymålat och fint.

Skrivbord

Jag nöjt redan av synen innan ens lådorna var på plats.

Lite småsaker på plats

Jag började plocka in saker till pysselrummet nästan genast. Fina saker som jag älskar.

Lådorna på plats

Lådorna på plats. Jag behandlade insidan med bivax och lät lavendelblommor ligga där några dagar.

Hyllorna på plats

Hyllorna på plats.

Syhörna i Bodafors

Min syhörna i Bodafors, jag är mer än nöjd. Himla glad för att jag fick till det på ett sätt som är likt en dröm. Hjärtat har jag fått av finaste Ida. Den runda lådan till vänster på nedersta hyllan är en present från Mona. Syskrinet på nedersta hyllan är från en loppis. Lådan där presentpapprena står är auktionsfynd, det står Carlshamn på det och kommer från ett bryggeri – det var rätt dyrt – och är en sorts släde som man drog drickaflaskor i (om jag har förstått det rätt). Klockan på väggen fick jag av mina föräldrar i födelsedagspresent för cirka tjugo år sedan.

Syhörnor

Syhörna i Bodafors

Syhörna i Bromölla

Eftersom jag lever själv.

Kan jag också bestämma hur jag vill ha det utan att bli kallad för egoistisk. För om jag hade bott med någon skulle jag vara tvungen att kompromissa och om man som jag har gjort det i hela livet (läs: slätat ut sig för att männen ska må bra och få ta plats), skulle jag inte kunna ha dessa två extrarum (ett i lägenheten och ett i stugan). Nu kan jag, utan missnöje eller sura miner från en man, skapa mitt eget paradis. Det känns fantastiskt och jag vet inte om jag någonsin kommer att ge upp min frihet.

Många vill ju vara två.

Att bo och leva med någon för att ”det är skönt”, ”för att det är tryggt” eller ”för att det är trist att vara ensam”. Janne sa en gång att ”det är skönt att ha någon att hålla om”. Frågan är om det hade gått bra med vem som helst? Jag frågade honom och han menade förstås inte som det lät.

Min frihet, det sköna i att bestämma själv, ger jag inte upp.

Nåja. Över till något mycket trevligare. Mina syhörnor. En i Bodafors och en i Bromölla. Det är samma symaskin på båda bilderna, den fick följa med upp under semestern. Jag har en symaskin från Ikea i stugan för att det är praktiskt. Nästa gång jag är där ska jag sy överdrag till Walles växa-säng. Vanlig enkel raksöm går bra, även om jag nu är van vid ett betydligt bättre maskin.

Så…här ser ni hur mina syhörnor ser ut.

Jag älskar! I Bromölla har jag haft tavlor på tavellisten, för någon dag sedan bytte jag ut tavlorna mot böcker om att sy. De är alla gamla utom en (Love at first Stich), för jag har ju alltid haft en längtan efter att sy.

Nu ska jag ge mig på två saker som är till andra människor.

Sedan ska jag börja på min nya klänning. Och hela måndagen har jag ledigt att sy. En hel ostyckad dag till att sy! Tjoho!

Kärlek!

Solsken

Solen strålar.

Det är vårsol på gång, en sådan som alla blir glada av. Min mamma är en ”vädermänniska”, om det finns den sortens folk känner jag inte till, men hon har själv kategoriserat sig på det sättet och visst kan jag höra skillnaden i hennes röst. För mig är det andra saker som har betydelse. Är det genomgrått, ösregn, mörkt, storm eller sol spelar ingen roll – det hänger mer på hur jag själv mår om dagen ska bli bra.

Just nu drick jag kaffe på franskrostade bönor.

Jag har sytt upp sex gardinlänger och till min stora överraskning hade Ikea redan sicksackat, därför gick det lättare än jag beräknat. Dessutom har jag, vis av erfarenheten, räknat noga på fyra procents krympning. Gardinerna är inte uppe ännu, jag ska först tvätta dem och helst vill jag köpa vita gardinerstänger. Jag har haft svarta sedan jag flyttade in, det är riktigt snyggt till mina mörka vintergardiner – men ”ska det va ska de va redigt”. Vita gardinstänger till vita gardiner.

Gardinstänger kostar inte mycket, men jag är pank för tillfället och det får vara tills lönen kommer. Det är något att se fram emot. Verkligen. Precis som mina sommarkläder som fortfarande hänger på vädringsstället och väntar på att få ockupera klädkammaren.

Jag blir lycklig av de små sakerna.

När jag var hos kvinnan som lade tarot för mig, sa hon att jag skulle göra klart något innan nyår. Hon sa det som ett gott råd. I går var en lite märklig dag, jag gjorde i alla fall färdigt ett par vantar jag stickat i Lovvika-garn. Det kändes – ja, inte befriande men gav mig en tankeställare om hur många gånger jag bestämt mig för att sy kläder och sticka men aldrig fått det som jag tänkt mig. Vantarna är i alla fall ett par vantar, om det råder ingen tvekan.

Strax ska jag ta min cykel, den vita med blommor på ramen, och trampa till Ica. Jag tänkte göra fikonbollar (en sorts nyttiga chokladbollar)  och morötterna är slut. Hur längesedan det är som jag cyklade till Ica utan blåst, regn, snö, is eller annat vet jag inte. Det måste varit i början på november.

Det har varit en lång vinter.

Nu ska jag vidare i dagen. Kärlek till alla!