Vitlök, gräva och frö

Värdet i att ha en svärmor med samma intresse.
Värdet i att ha en svärmor med samma intresse.

Något jag gillar är ju trädgården.

Men att gå långa promenader med Lady är också fantastiskt roligt. Förra gången blev det inte en enda tur eftersom jag hade barnen och annat kom i vägen. Till och med att åka till Nässjö och handla mat känns som bortkastad tid när jag hellre vill vara i skogen eller i trädgården.

Igår gick vi en sväng på förmiddagen.

För ett tag sedan var jag och Janne ute och när vi var på väg hem sa jag ”skulle vi inte ta den stigen” som vi just passerade och hans svar var att den gick tillbaka till Ulvstorp. Det trodde jag inte mycket på, men vis av erfarenheten så höll jag tyst för han har alltid rätt i det där med vägar och stigar här runt om. När jag och Lady stod precis på den punkten hade jag nog tänkt mig en annan sträcka, men jag beslutade mig för att välja den där lilla stigen som gick till Ulvstorp.

Och visst hade Janne rätt!

Dessutom fick jag ett ”jaha” med mig på färden för nu kopplade jag ihop ytterligare stigar och vi fick en fin tur där Lady sprang omkring lös mestadels av tiden. När jag kom hem gick jag ut i trädgården. Dagen innan grävde jag ner Bokashi i en liten del av landet där jag hade potatis förra året.

Det där med att gräva djupt och fylla med kompost är fantastiskt roligt.

Igår jämnade jag till ytan och tänkte på pappa. Han brukar jämt säga ”går inte där” på ytor som han grävt och jag gjorde som han sa – förstås – men tyckte det var lite löjligt. Nu gör jag själv på det sättet, jag sträckte mig över det låga lilla staketet och gjorde hål med skaftet på räfsan. Där stoppade jag ner vitlökarna och nu förväntar jag mig 30 fina och tjocka lökar till nästa sensommar. Förhoppningsvis är de så fina att jag kan ta för egen skörd och inte bara äta upp. Det hade varit fint.

Jag grävde lite till där stenen med min Budda ska stå.

Han kommer att ha lite skyddande syrenstammar som skydd för ryggen och sedan blicka ut i trädgården om omgiven av krokus, hyacinter, liljor och annat. En trädgårdsbudda helt enkelt. På framsidan grävde jag ner tvåhundra lökar i den jord som jag har grävt upp runt den uppstammade Forsythian (som jag hoppas kunna bli ett prydnadsträd, om inte så gräver jag upp den till våren och hittar på något annat. Både i min nya Budda-rabatt och där jag satte lökarna hällde jag på jord från min jordfabrik. Nu är den snart slut. Det ska bli skoj när jag flyttar upp för då kommer jag att kunna kompostera massor av det som jag gör till stor del från när jag fixar en sallad.

Nu ska jag dammsuga.

Det gör jag varje dag för hundarna skitar ner och Lady framför allt fäller pälsen nu. Även om jag har djur runt om mig så vill jag kunna gå på golvet barfota utan att känna grus under fotsulorna.

I eftermiddag hämtar jag Walle och hans kompis på skolan, vi ska flytta sandlådan.

Jag: Ni får tjugo spänn om ni är duktiga och hjälper till.
Walle: Åhhh…..
Efter en stund.
Walle: Mormor, vad är spänn?

Janne och Oskar styckade igår. Jag hade barnen för Sara jobbade och Janne gillar inte att ha dem med vi de tillfällena för de har dåligt uppsikt över barnen och det är rätt mycket trafik på vägen utanför. Det gick hur fint som helst. Oskar lämnade och vi åt kvällsmat. Eftersom vi inte ses speciellt mycket den här gången – jag och Janne – så hade jag köpt dyr ost och fin skinka för att göra varma mackor när han kom till mig efter att ha styckat. Men så dök Oskar upp och han bestämde sig för att stanna och äta. Vi satte oss runt bordet och väntade på Sara när hon ringde och hade punka på däcket. Janne bistod med sin kompressor och under tiden lekte jag och barnen.

Då passade Krut på att äta upp några av mackorna som jag ställt för att svalna på spisen.

Jaja…jag var rätt trött när de åkte.

Men nu duschen och sedan promenad innan barnen ska hämtas och vi ska gräva!

Kärlek!

PS Jag och svärmor gillar våra trädgårdar och i onsdags kom Janne med frö från Kroll-lilja. Någon som vet om jag ska peta ner utomhus eller ska jag driva upp inomhus under belysning? Vitlöken jag odlar är Messidrome.

Blommor

tradgarden

Förutom att själva stugan har en superfin planlösning så är även trädgården bra utformad.

Framsidan är liten och det är ju den jag håller i ordning. Baksidan tas upp av gungor, sandlåda, landet, trädäcket – ja, ni fattar. Där springer hundarna och leker, ungarna busar och det grillas och dricks kaffe. Framsidan har jag som vision att bara göra fin. Ännu är det bara till att samla in så mycket växter som möjligt och jag har fått de flesta av Jannes mamma. Några har jag fått av vänliga själar i Bromölla, några har jag tiggt mig till av en granne och så har jag köpt en del.

När Janne kämpade med en rot till en hägg som jag sågade ner första sommaren.

Då fick han ringa Oskar som kom med både familj och tigersåg för att kapa mittenroten. Det var ett stort beläte som de släpade till den o-bebyggda tomten bredvid. När de stod där och begrundade hur de skulle bära sig åt var jag och röjde med grästrimmern (tacksam för att jag köpte en rejäl sådan) på baksidan. Det hade då gått förbi en kvinna som stannat och sagt att min trädgård på framsidan var som en sommardröm och att jag förvandlat det hela till något fint. Fast hon sa det till Sara i tron att det var hon som bodde där.

Nåja.

rumitradgarden

Här är det blivande rummet i trädgårdsrummet.

Ett aroma äppelträd är planterat där sedan någon månad tillbaka och den stora roten är borta. Nu ska jag vänta och se hur mycket jord som måste till innan jag strör på gräs. Det sjunker antagligen efter någon månad. Det där ”rummet i trädgårdsrummet” ska vänta på mig tills jag blir pensionär om fyra eller kanske tre år.

Jag har fortfarande en rabatt kvar att fylla på framsidan.

Det är bara det att jag nu har börjat tänka på färger och samplanteringar på ett nytt sätt. Flytta fram någon växt och bak med någon, flytta ihop en del och separera andra.

Nu är jag i Bromölla.

Jag har hunnit gå en runda och strax ska jag ta ett bad, i morgon är det jobb som väntar. Jag är fortfarande lycklig för mitt liv och tacksam för det.

Kärlek!

Stugan

rabatt

Gräsmattan var fint klippt och grön.

Rabatterna prunkade. Jag har tänkt att de ska gå i gult och vitt till den röda stugan, det börjar närma sig. En del mycket finare än andra, men det är kombinationen som är det viktiga. Praktlysning anses nog som ogräs, men i mina rabatter tycker jag de är fina.

Fast nu till barnbarnen, matlagning och medling mellan de två.

Kärlek!

Min trädgård

mattram800

Jag skrev för ett tag sedan att någon måste ha tänkt till.

Det blommar i vitt på baksidan. Först hägg, sedan körsbärsträdet och efter det syrenerna och sedan snöbollsträdet följt av doftschersminen. På framsidan har det dykt upp Ville de Lyon som är en clematis, samt en annan sorts clematis som jag inte vet namnet på. Trots att alla grannar säger att ingen av familjen som bodde där var intresserad av trädgården så blommar det i alla fall och nu senast lät jag ett ogräs blomma – det var inte ogräs, det var trädgårdsmattram.

I vitt.

På kalaset i söndags fick jag reda på att mannens pappa varit där och hjälpte till i trädgården, tyvärr är han död och jag kan inte berätta för honom hur fint jag tycker det är. ”Ogräset” har jag rensat bort i omgångar, nu växer det fint i stora kaskader med vita blommor. Jag tänkte dela till och plantera ut. Det var Jannes mamma som sa något om att prästkragar lyser upp fint i rabatterna och det har hon rätt i – därför ska jag fortsätta med att ”dutta” dit vitt i paletten.

Nu åter till mina larm.

Det är normala tider igen på jobbet, jag kan bara säga ”weeeee”. Fint att ha ett jobb som jag verkligen gillar och aldrig har haft någon söndagsångest över.

Kärlek!

Min trädgård

framsidan2

Staketet har kommit upp.

Istället för ett kompostgaller har jag köpt staket och Janne har satt upp det. Nu kan varken barn eller hundar komma till framsidan om vi inte öppnar. Bra på alla sätt och vis. Det allra bästa är att jag nu har ett rum i trädgården som jag kan göra något alldeles häpnadsväckande av. Eller häpnad och häpnad… Jag hoppas jag lyckas få till en liten doftträdgård, växter som trivs i skugga (det är sol några timmar mitt på dagen). Ännu har jag inte några direkta idéer, det kommer säkert.

Busken är en hägg som jag klippte ner, det lutade mot huset och gjorde vindskivan grön. Det har slagit ut rotskott, men jag ska förstås ta itu med det också.

framsidan3

Fördelen med att vara ledig i början på maj, som jag var i år, är att förberedelserna inför sommaren som att fixa till gräsmatten och plantera blomsterlådor sker i rätt tid. Nu prunkar det både här och där. Lite har jag köpt men det mesta är fått av Irma eller Karin.

Längst ut till vänster är det limefärgad julros sedan kommer jättedagkåpa, båda de växterna har jag fått av Karin här i Bromölla. Bakom julrosen finns en liten löjtnantshjärta som jag fått av Irma, plantan är lite men klarar sig. I spaljen längst till höger växer en Miss Bateman, en clematis som är vit. Jag köpte den i våras och jag hoppas att den kommer att växa rejält nästa sommar. På den andra spaljen växer två olika sorters clematis, en heter Ville de Lyon medan den andra har jag ingen aning om. Den har fått stå kvar på samma ställe och nu har den växt upp till taket.

Den gula praktlysingen kommer från Mona, en bytesaffär, och bredvid en gul svärdslilja (?) som jag fått av mamma. Hon hittade något som såg halvdött ut, hade jag vetat i dag hade jag lagt i blöt en halvtimme – trots allt växer det i alla fall. Min tanke var att jag skulle ha vitt och gult på framsidan, men jag får nog lägga till rosa. Framför praktlysingen syns några blad, det är en gul daglilja som har blommat över (den kommer också från Irma).

framsidan1

Karin i Bromölla sa att det måste finnas buskar också, därför har jag låtit den här Forshytian stå kvar. Något måste göras med den för den har ingen styrsel över huvud taget.

framsidan4

Och en sista bild.

Här syns Ville de Lyon på den tredje spaljen. Den fanns när jag flyttade in fast jag trodde det var ogräs. Kärleksörten har jag fått av Janne, det var först till att fylla upp och för att jag inte hade något som förgyllde hösten. Några mindre plantor har jag fått av Irma, en prästkrage, en rosenstav (? och en som jag inte minns namnet på just nu.

Det här inlägget var nog mest till mig själv, jag tog bilder för att komma ihåg vad som finns i mina rabatter. Minnet är kort och jag har glömt bort och därför ger jag mig och har detta som en sorts kom-i-håg.

Nu till mitt arbete.

Det är en skön sommar!

Euonymus japonicus ‘Marieke’

japansk benved

Jag köpte två krukor med japansk benved. Den heter ”Euonymus japonicus Marieke” och valde den för den gav en känsla av gult. Bladen har nämligen en gul kant och någonstans läste jag att ju mer sol desto gulare blir den. Jag hade tänkt ha en gul-vit rabatt runt Forsythian, men nu vidgade jag en befintlig rabatt och började plantera.

Tur att jag tittade på hur stor den skulle bli.

Som sagt, jag lär mig av mina misstag. Den blir 100-140 cm hög. Därför får jag tänka om en aning. Den är vintergrön men något jag också förbisåg var att den klarar sig i zon 1-2 och jag har zon 4 eller kanske till och med zon 5 här.

Ikväll har jag tänt en brasa.

Och sedan suttit med en riktigt bra bok, det är njutning av hög kaliber. Bara tanken på en hel och ostyckad trädgårdsdag gör mig redan nu lycklig. Ja, jag älskar mitt liv måste jag säga.

Nu vidare med boken.
Benveden får jag fundera på fram tills i morgon.

Kärlek!

Framsidan

finfint

Från tidig morgon till lunch var jag på framsidan av trädgården och rensade.

Jag gjorde fint och drömde om hur det ska bli en dag. Den här blommar men jag har ingen aning om vad det är för något, antagligen följde den med i en sorts ”blandade sorter” som jag köpte för att få något i mina rabatter. Tips någon om vad den heter?

Nu ska jag dricka kaffe på altanen.

Kärlek!

PS Sotaren har varit här. Tryggt att få en besiktning per år även om det inte är ett tvång. Allt såg perfekt ut.

Det bästa

plan4

Att ha en trädgård.

Jag har alltid längtat. Alltid. Inte bara blommor utan lika mycket efter ett ställe att odla potatis och annat. I fredags, innan jag gick upp till Jannes hus, kände jag verkligen att jag skulle kunnat hålla på hela kvällen och att jag gärna hade gått där i en vecka till. Altanen känns tuff, men i princip allt annat är bara härligt. Altanen blir härlig och det är tack vare Janne.

Jag blir bara mer och mer förtjust i honom.

Någon sa att ”är han inte lite intensiv”, men för mig är det en höjdare med en man som gör något. Inte bara lämnar mig för att sköta mitt på egen hand efter en natt. Han finns där för mig. Själv är jag ju nästan lika intensiv. Jag gillar att göra saker, både pyssel som till exempel när jag gjorde papier mache (och det ska jag fortsätta med) och att bygga och fixa i trädgården.

Jag älskar det!

Bilden visar en idé jag har om rabatterna och mina blommor. Clematisen fanns där när jag tog över stugan, fast jag visste inte. ”Det ser ut som ogräs”, tänkte jag men lät det vara kvar för jag hade ju så lite blommor. Jag satte upp en spaljé och när jag kom till stugan två veckor senare blommade en Ville de Lyon för fullt. Där ser man, så var det med det ogräset.

Tulpanerna är två olika sorter och med två olika höjder och innan de blommar kommer vita hyacinter upp. Superfint. Jag har lärt mig något – att blanda vårlökar men kanske hålla mig till en eller två färger. Nu är det ju så att något fulare än utblommade tulpaner får man leta efter – ja, vårlökar i sig. På någon sida har jag läst att Akleja är bra för den växer upp lagom till att tulpanerna vissnar ner. Mina planer är nu att köpa Akleja och sätta några (två eller tre) runt den här gruppen av tulpaner och hyacinter.

plan1

Här syns den västra gaveln och körsbärsträdet i full blom.

Första sommaren hjälpte Oskar mig att ta ner en hägg som stod tätt intill huset och missfärgade vindskivorna. Nu återstår några vissna stubbar, men de lär försvinna så småningom eller ger jag och Janne mig på dem  i höst. Där är det tänkt att jag ska ha två äppelträd. Jag har valt ett Aroma och Janne vill ha ett Ingrid Marie, en fin symbol för mig och honom.

Dessutom tror jag att Aroma är en tidig sort och Ingrid Marie lite senare som dessutom går att förvara.

Här syns också Jannes installation av kompostgaller som gör att hundarna inte kan rusa fram till gatan när någon går förbi, vi skulle ju aldrig hinna med som jag skrev i ett tidigare inlägg. Körsbärsträdet står på tomtens nordvästra hörn och det blir en liten hörna som är vildvuxen och jag inbillar mig att barnen kanske kommer att gilla den där hörnan. På vårkanten är den fylld av vitsippor, scilla och snödroppar. Framför den där hörnan växer syrener och där finns ett snöbollsträd (egentligen inte ett träd utan en buske, men det ser ut som ett träd).

I hörnet på huset har jag planterat en clematis som heter Miss Bateman. Den är vit och storblommig. En likadan har jag satt i andra hörnet (mot gatan). Nedanför växer en julros, en limegul julros (även kallad klockjulros). Jag har tänkt att utvidga rabatten och göra den djupare. Längs med kanten ska jag plantera Iberis, en vit kantblomma som gärna sprider sig och doftar gott när det är dagg (säger de som kan det hela).

Den vita Miss Bateman som klättrar, de vita Iberis längs med kanten och så tänkte jag sätta dit några blå riddarsporrar. Det blir bra hoppas jag. De tidigare åren har jag ju inte haft så många blommor och det har varit tidiga blommor och efter det så har det inte funnits något. Riddarsporrar blommar i juli till september och jag tror att det blir bra.

plan2

På den här bilden syns det tydligt var doftschersminen stod.

Det är den yta som bara består av jord, det tog mig och Janne två timmar att gräva upp roten. Sedan fyllde jag hålan med sten och jord, vattnade, lät det sjunka undan och innan jag åkte i lördags sådde jag gräsfrö och vattnade.

Här syns också den buske mitt på gräsmattan som jag undrat vad det var.

Den var kapad längs med knölarna när jag tog över huset, när sedan jag och Oskar kapade häggen vid gaveln fick den stryk igen och jag klippte ner den igen. Förra sommaren var den bara grön och jag funderade på vad det var för växt, jag fick många förslag men Karin från den by där jag växte upp sa att hon trodde det var en ”Blomma på bar kvist” – så är det också. Läser du det här Karin så skickar jag ett varmt tack till dig.

Jag ska alltså göra rabatten djupare.

Men jag tänkte också ändra formen runt Forsythian, jag tänkte gör en böljande form på något sätt, lägga dit några av de stora stenar som jag och Janne grävt upp och sedan fylla på med någon sorts blommor. Någon blomma som växter skirt tillsammans med stenarna. Kom gärna med förslag.

plan3

Och så till sista bilden som handlar om mina planer på framsidan.

Längs med staketet mot gatan tänkte jag ha rosor. Bredda rabatten (nu är det mest jord som jag försökt snygga till efter staketbygget förra sommaren) och fylla med gula eller ljusa rosor. Än har jag inte bestämt mig för att bara ha rosor eller samplantera med någon annan växt. Kom gärna med förslag på något som är snygg med gula eller ljus rosor.

Fast nu ska jag försöka vakna till liv.

Det känns som söndag. Jag jobbade ju hela dagen i går och nu är jag trött. Dock har jag sovit riktigt gott i natt, vilket inte är så konstigt för jag sov bara två till tre timmar förra natten. Jag ska laga lite mat.

Ibland funderar jag på om den här totala skillnaden mellan stugan och lägenheten är bra för mig. Det är en stor skillnad. I stugan är allt rörigt, hur jag än jobbar på lyckas jag aldrig hålla den ordning jag har här i Bromölla. Leksakerna till barnen flödar över, möbler jag har renoverat är inte helt klara, skåpet där jag förvarar verktyg som hammare och liknande är en enda röra, garaget ser ut som ett bombnedslag, köket ska göras om – allt tar tid och det känns halvfärdigt med möbler som är begagnade och udda ting.

Men stugan lär mig tålamod och jag har Janne.

Han är finaste mannen i världen.

 

Kärlek!

Långsamt

morkt

Mina rabatter på framsidan av stugan hoppas jag kunna göra till något riktigt fint.

Baksidan – ja, där är ju sandlådan, gungorna, landet, trädäcket och hundarna (där Lady gräver av hjärtats lust). Kommer inte hundarna till framsidan? Nej, eftersom Janne är kungen av kompostnät. Han har köpt några stycken som står mellan gaveln på huset och staketet, därför kommer de aldrig till framsidan såvida jag eller Janne inte tillåter det. Framför allt är det för att vi inte skulle hinna med om Krut fick nys på en hund på gatan och sprang fram och började skälla.

Men förutom det är det alltså praktiskt för blommorna får stå kvar.

När jag satte lökarna i höstas hade jag köpt en blandning mellan gula och svarta (kanske mer mörkbruna) tulpaner tillsammans med allium. Det såg tjusigt ut på bilden, men jag måste ha blandat ihop det för nu började en mörk tulpan blomma bland de gula – framför de där gula när det skulle vara i mitten. Jaja…det blir nog bra ändå, jag hoppas jag hinner se det innan blomningen är över.

Jag har andra idéer också som jag tänker skriva om, men en annan gång.

I natt sov jag max två timmar, jag sover alltid dåligt i Bromölla och Janne säger förstås att det beror på att han inte finns vid min sida. Själv vet jag inte varför. I natt kommer jag alla gånger att sova för efter så lite sömn och mer än tolv timmars jobb är jag helt slut och ett bad innan läggdags gör alla gånger susen.

Nu ska jag vidare i kvällen.

I morgon är det sovmorgon och jag tänkte landa i Bromölla genom att handla lite mat, det enda som finns just nu är mögligt bröd, mögligt smör och sur mjölk – men knäckebröd går också bra.

Kärlek!

Det händer ju inget

Odlingarna

idag

Huset i all sin prakt

dag11

11

dokumentation1

För ett år sedan i stugan.

Exakt ett år sedan. Nu har jag staket runt hela tomten, jag har ett lågt och fint staket runt landet (som dessutom är större), doftschersminen som böljade över gången till ytterdörren är borta (bilden visar hur det såg innan den försvann helt) och jag har ingen altan längre (men snart så). Jodå, Eva, det händer saker.

Idéerna är många.

Men utan Janne hade det varit svårt. Han är arbetsledare för de flesta projekten, han sliter hårdast – men jag hänger på som en igel. Allt går lättare när man är två, men altanen känns tuff. Igår jobbade Janne med altanen medan jag städade inomhus och sedan gick ut för att sticka maskrosor. Jag har köpt en ogräsupptagare som Sissha tipsade mig om. En för 300 kronor men som är guld värd. Jag har antagligen plockat några hundratals maskrosor och en stilla fundering har varit om in gräsmatta möjligen enbart består av maskrosor.

De här veckorna har jag inhandlat blommor och spaljéer.

Två stycken vita clematis med namnet Miss Bateman, en på var hörn på framsidan. Dessutom har jag tagit många bilder för att få fler idéer till hur jag ska bygga upp rabatterna. Allt eftersom ska det bli en prunkande framsida. Jag har idéer och det gör mig lycklig att altanen antagligen är klar när min semester börjar den 9 juni. För det är nämligen så att gå i trädgården ger mig energi. Verkligen. Jag märkte det i fredags när jag nästan var nere för räkning. Två timmar innan jag gick till Janne var jag ute för att gräva ner clematis-plantorna, jag provade ogräsupptagaren (tack, Sissha, du har skonat min rygg med ditt tips) och jag kände då hur lugnet kom till mig igen.

Fast nu är jag i Bromölla.

Det känns märkligt. Jag hade förstås gärna stannat hos Janne och i stugan, pysslat i trädgården, rensat ogräs, funderat ut nya idéer och njutit av grönskan. Tursamt har jag ett jobb jag gillar och det jobbet gör att jag kan ha både stuga och lägenhet. Det är tufft vissa månader men det går bra.

Märkligt hur olika liven i Bromölla och Bodafors är.

Jag ska nu återgå till mitt arbete, larmen strömmar in, men jag återkommer om den märkliga känslan var gång jag kommer till Bromölla och ser det lilla fina boendet jag har här.

Kärlek!